Dags att bli Laskunniga
Foto: Ulf Palm / SCANPIX
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Frågan ställdes av förra statsrådet Jan Nygren (S) och förra LO-utredaren Jan Edling på DN Debatt den 19 februari 2006. "Sverige" var inte så intresserat av att diskutera Nygrens och Edlings frågor om Lagen om anställningsskydd - Las. Socialdemokraterna satt i regeringsställning och förberedde en valrörelse på temat "Jobben kommer". Moderaterna hade blivit "nya" och älskade anställningsskydd, kollektivavtal och fackföreningar. Nya Moderaterna byggde sin valrörelse på kampen mot "utanförskapet"; de brände sig hellre på öppen eld än vad de började ifrågasätta Las. Socialdemokraternas paradnummer var den hemmasnickrade statistiken om sjunkande "öppen arbetslöshet"; intresset var under noll för diskussioner om förändringar av Las.n n Så var det då. Men hur är det nu?Lagen om anställningsskydd började gälla 1982. Lagen reglerar en mängd villkor för arbetstagarnas rättigheter att ha kvar sitt jobb och arbetsgivarnas möjligheter att säga upp medarbetare. Under årens lopp har framförallt reglerna för "Sist in - Först ut" kritiserats från främst borgerligt håll. Det hävdas att Las försvårar för ungdomar att etablera sig i arbetslivet. De får antingen korta anställningar som upphör innan de fullt ut omfattas av anställningsskyddet. De som lyckas få fasta anställningar ingår i kretsen av "Sist in" och är alltså de första som får gå om företaget/förvaltningen måste minska sin personal. Las sägs också innebära att människor med lång anställningstid stannar kvar även på jobb där de vantrivs enligt principen "man vet vad man har men inte vad man får".I februari 2006 föreslog Edling och Nygren att Sverige borde gå i Danmarks fotspår: "I Danmark har facket gått med på att mjuka upp anställningsskyddet till priset av kraftigt höjda ersättningar vid arbetslöshet. Följden har blivit att arbetsmarknaden blivit mer flexibel, arbetslösheten sjunkit och tryggheten ökat. Arbetsgivare anställer snabbare i högkonjunkturen och kan säga upp anställda snabbare i lågkonjunktur".Arbetslösheten i Sverige är på väg upp mot 11-12 procent. För ungdomar ser det ännu dystrare ut; en fjärdedel av 18-24-åringarna är arbetslösa. Arbetsmarknadspolitiska regelverk skapar i sig inte några nya jobb. Men självklart underlättar det om regelverken är följsamma, obyråkratiska och realistiska i relation till arbetsmarknadernas upp- och nedgångar. Inom stora delar av fackföreningsrörelsen finns en stor medvetenhet om trubbigheterna i Las. Det är snarare regel än undantag att facken förhandlar om turordningsreglerna vid personalnedskärningar. På ett flertal arbetsplatser har dessutom IF Metall förhandlat fram kristidsavtal där en mix av sänkt arbetstid och sänkta löner ersätter varsel. 1982, då riksdagen klubbade igenom Las, känns kort sagt mycket avlägset.I sin artikel pläderade Nygren och Edling för kraftigt förbättrad A-kassa. A-kassan skulle samtidigt ha en tvåårsgräns. Den som varit arbetslös så länge skulle överföras till kommunala utbildnings/praktikprogram där anställningsbarheten förbättrades. Den socialdemokratiska oppositionen har tagit dessa förslag till sitt hjärta; även om det fortfarande är lite oklart om hur S vill ha det med tidsgränserna i den nya a-kassan. n n Det vore onekligen spännande om S vågade ta ytterligare ett steg i sin omprövning. Sverige skulle behöva ett fullskaletest av vad en försvagad Las kan betyda för människors möjlighet att bli anställda. Genom ett flerårigt försök skulle vi i Sverige få veta mer om kritiken mot Las var berättigad eller inte. Diskussionen som Edling och Nygren efterfrågade i februari 2006 skulle äntligen kunna komma igång.