I helgen kom så den opinionsundersökning som måste komma. (DN/Ipsos) Efter svenskt rekord i snabbt opinionslyft så planar socialdemokraterna ut på cirka 36 procent. Moderaternas nedgång planar ut och ger partiet ungefär 32 procent. Denna storleksordning kan förmodligen beskrivas som det nya normalläget i svensk inrikespolitik. Jämfört med resultatet i det senaste allmänna valet som resulterade i en S-regering (2002) har socialdemokraterna tappat några få procent medan moderaterna har fördubblats. Nästan alla övriga partier har tappat rätt rejält i stöd under det senaste decenniet. Undantagen är Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. MP har dubblat sitt opinionsstöd sedan 2002. SD har mer än fyrdubblats.
Dessa tämligen dramatiska förändringar har således inte påverkat socialdemokraterna nämnvärt. 39 procent 2002 är 36 procent 2012.
S visar kort sagt upp en imponerande stabilitet. Enstaka dikeskörningar som den korta Juholteran skapade nedåthack i kurvan. Enstaka händelser som väljarnas förvåning och psykologiska förnekelse av att ha röstat fram en borgerlig majoritetsregering 2006 skapade uppåthack i kurvan. När saker och ting åter blir ungefär som vanligt så återvänder S till sitt normalläge.
Sannolikt behövs det tämligen snart en period av lyckosamt och skickligt regeringsinnehav för att bibehålla den unikt starka position som partiet har. Som landet ligger nu så har S minst lika goda chanser som M att bilda regering efter valet 2014. Fortsatt opposition fram till 2018 skulle betyda att det vid det valet har gått 16 år sedan socialdemokraterna segrade i ett riksdagsval. 18-åringen som röstade för första gången 2006 har hunnit bli 30 år 2018. Inträdet i vuxenlivet, på arbetsmarknaden och familjebildningen har genomförts i ett borgerligt styrt Sverige. För varje år går samtidigt ett stort antal väljare med egna minnen av kompetenta S-regeringar ner i graven.
Med detta väl sagt är det naturligtvis inte så att Stefan Löfvens socialdemokrati befinner sig i en "vinn-eller-försvinn" situation 2014. Ett misslyckande om två år stänger inte dörren till Rosenbad för evigt. Oväntade händelser och plötsliga tillfällen kan inträffa och kommer att inträffa. Min poäng är endast att det långsiktigt och strukturellt blir svårare att av i huvudsak egen kraft erövra regeringsmakten desto längre erövrandet dröjer.
Det nya ledarskapet i S visar tydligt att de framförallt avser att utmana regeringen Reinfeldt i grundläggande frågor som arbete/arbetslöshet, utbildning och näringspolitik. Med socialdemokraterna vid makten blir den styrande handen mer synlig i politiken. Det "utbildningskontrakt" mot ungdomsarbetslösheten som partiet presenterar i sin budgetmotion i övermorgon bär syn för sägen. Heltidsarbetslösa ungdomar utan gymnasiebetyg SKA studera. Punkt. Slut. Regeringen förlitar sig å sin sida på att den osynliga handen - skattesänkningar på arbete och sämre villkor som arbetslös - ska leda till fler människor i arbete, till fler som studerar och till mer utvecklad företagsamhet. Fältet ligger öppet. 36 procent kan mycket väl räcka för att Stefan Löfven ska få chansen att bilda regering.