Det är vettigt att vara restriktiv med att utnämna nutida händelser till "historiska". Det är nämligen först när den nutida händelsen har gått in i historien som det är möjligt att rätt kunna värdera det som sker i dag. Med dessa reservationer väl uttalade så vill jag lika fullt drista mig till att beskriva förhandlingarna om "jobbpakten" som smått historiska.
Förhandlingar mellan S-regeringar och LO - stundom i formen av "Rosornas krig" - är inte sällsynta. Men det är sannerligen inte ofta som LO - eller för den delen TCO - förhandlar med en moderatledd regering. Frågan är om det någonsin har hänt i modern tid?
I helgen meddelade finansminister Anders Borg att regeringen skulle kunna tänka sig att avveckla systemet med differentierade avgifter till a-kassan. Avgiftssystemet infördes med buller och bång under alliansregeringens första mandatperiod. Avgifterna, som från dag ett har mött hård kritik från de fackliga organisationerna och från Socialdemokraterna, ansågs vara viktiga inslag i regeringens arbetslinje.
Avtalsområden med hög arbetslöshetsrisk har höga avgifter i arbetslöshetsförsäkringen. Regeringens förhoppning var att de höga avgifterna skulle sporra fackförbunden att hålla nere lönekraven för att på så sätt minska arbetslösheten i branschen. Enligt regeringen är (för) höga löner inom breda och personalintensiva tjänstebranscher en starkt bidragande orsak till arbetslöshet. Med lägre löner skulle fler kunna få jobb.
Upplägget har inte fungerat. Lönerna har inte påverkats. Däremot har de höga avgifterna i a-kassan starkt bidragit till att många människor i arbetslöshetstyngda branscher har lämnat arbetslöshetsförsäkringen och blivit ett hinder för nyrekrytering till försäkringen.
Avvecklandet av de nuvarande a-kasseavgifterna har varit ett starkt fackligt krav i förhandlingarna med regeringen. Anders Borgs besked är därför ett konkret förhandlingsbud till facken. Som motprestation förväntas facken gå med på att en modell för "yrkesintroduktion" införs på arbetsmarknaden. Syftet är att göra det attraktivare för företag att anställa ungdomar.
Yrkesintroduktionen är en mix av arbete och utbildning. Arbetsgivarna står för arbetslönen - ungefär 75 procent av avtalsenlig lön - medan det allmänna ansvarar för utbildningens och handledningens kostnader.
Jobbpakten ska förhoppningsvis leda till att fler ungdomar får in en fot på den reguljära arbetsmarknaden. LO: s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och Anders Borg har talat om 50 000 nya arbetstillfällen genom jobbpakten. Det låter minst sagt överdrivet i mina öron.
Skulle möjligheten att betala 25 procent mindre i lön (för 4-dagarsvecka) skapa en sådan boom för nyanställningar så vore det faktiskt ett rejält grundskott mot den rådande modellen för löner och anställningsvillkor i svenskt arbetsliv.
Den som lever får se vad det blir i praktiken av detta. För dagen får vi nöja oss med att konstatera att det i vart fall på ett symboliskt plan håller på att hända något stort, nytt och kanske historiskt på arbetsmarknaden.
Vilket är nog så spännande.