Billig början blir kostsam
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vi som är lärare ser varje dag att grundskolan inte har tillräckliga förutsättningar att klara sitt uppdrag. Resurserna är för knappa. Framförallt brister situationen för de elever som mest behöver särskilt stöd. Skolverket visade senast i våras i en rapport att stödet till de elever som behöver stöd inte styrs av deras behov, utan av de ekonomiska förutsättningar som råkar finnas. Detta drabbar framförallt de elever som har de största behoven.Regeringen satsar nu 300 miljoner kronor per år under tre år för att stärka läs- och skrivinlärningen samt matematikkunskaperna. Det är en bra början.Behoven är dock betydligt större. Lärarförbundet kräver därför en ny skolmiljard till grundskolan varje år för att ge varje elev bättre förutsättningar att klara skolan.En skola som görs billig i början, riskerar att bli dyr i slutändan. En skola som tillåts kosta i början, tenderar att bli mindre kostsam i slutändan. Enligt Skolverket var cirka elva procent av eleverna inte behöriga att söka till de nationella programmen år 2007. Många av dessa elever hade haft betydligt bättre förutsättningar att klara grundskolan om de fått tidigare hjälp. Idag kostar dessa "skolmisslyckanden" minst 1,5 miljarder kronor utifrån vad gymnasieskolans individuella program, dit dessa elever hänvisas, kostar. När regeringen säger att det finns ett reformutrymme för de kommande åren på mer än 30 miljarder kronor, är ett årligt tillskott till grundskolan om en miljard kronor en både rimlig och klok framtidsinvestering.Sett till hur många elever som i dag inte klarar kraven för att komma in på något nationellt gymnasieprogram och att en extra skolmiljard kan användas till att anställa fler lärare som kan ge snabbare och bättre stöd skulle en extra miljard årligen innebära 18 fler lärare i Umeå kommun och 15 fler lärare i Skellefteå.När lärare uppmärksammar att en eller flera elever behöver extra insatser för att nå skolans mål, möts vi alltför ofta av svaret att det inte finns några resurser. Lärarförbundet har därför länge krävt en rätt för läraren att ordinera insatser till elever. Det kan handla om att skapa en litet mindre studiegrupp, ge eleven extra modersmålsundervisning eller insatser av speciallärare, talpedagog eller annan specialistkunskap. Allt utifrån vad varje enskild elev behöver.För Sverige som kunskapsnation och för var och en av de nästan en miljon eleverna som går i grundskolan i dag är en kraftfull satsning på en skola som klarar sitt kunskapsuppdrag en satsning på framtiden. Ge grundskolan en miljard kronor om året!