Socialdemokraterna vill använda 3, 5 miljarder skattekronor för att avskaffa den särskilda "arbetslöshetsavgift" som regeringen har infört i a-kassan. Syftet är enligt Magdalena Andersson (S) att göra en "dyr och dålig" arbetslöshetsförsäkring billigare för den försäkrade och dyrare för skattekollektivet.
Arbetslöshetsavgiften i a-kassan väger in risken för arbetslöshet i olika branscher. Risken för arbetslöshet är t ex extra stor för anställda inom hotell och restaurangnäringarna. Premien för a-kassan är därför flera gånger högre för restaurangmedarbetare än för många med akademiska utbildningar.
S vill nu återställa a-kasseavgifterna till hur de var tidigare. De försäkrade ska gemensamt dela på hela arbetsmarknadens arbetslöshetsrisker. Enligt Magdalena Andersson motsvarar avgiftssänkningen inom hotell och restaurang ungefär 275 kronor i månaden. I SVT: s Agenda härom kvällen jämförde Andersson sänkningen med vad ett femte jobbskatteavdrag skulle ge i plånboken för den enskilde.
Regeringens syfte med arbetslöshetsavgiften var att fackföreningarna i arbetslöshetsbranscher skulle ta intryck och hålla nere sina lönekrav i förhandlingarna. Det har inte fungerat i praktiken. Den kollektiva lönebildningen i Sverige går till på det viset att Industriavtalet sätter ett "märke" för vad ekonomin tål. Märket landade i år på 2, 6 procent i lönehöjning. När Industrins fack och företag förhandlat klart rullar övriga förbund i gång. Alla landar ungefär på industrins märke.
Till saken hör att höga arbetslöshetsrisker redan går hand i hand med relativt låga löner. De högsta a-kasseavgifterna i faktiska kronor betalas sålunda av försäkrade med minst antal faktiska kronor disponibla.
Det är sunt och riktigt att Socialdemokraterna vill jämna ut avgifter och riskpremier i a-kassan. Kanske kan en sådan reform rentav öka intresset för försäkringen i branscher med låga löner. Som a-kassan nu är konstruerad vill det nämligen till att inte tjäna särskilt mycket om man vill vara försäkrad enligt det ursprungliga löftet om att ersättningen ska motsvara 80 procent av lönen.
Att förvandla a-kassan från "dyr och dålig" till "bra och billig" kräver helt andra och större insatser än dem Magdalena Andersson nu föreslår. De flesta försäkrade har inkomster som överstiger a-kassans tak. Vid arbetslöshet kan de flesta endast räkna med 60-70 procents ersättningsnivåer från a-kassan. Många fackförbund erbjuder sina medlemmar prisvärda tilläggsförsäkringar som ger dem ytterligare några procent i ersättning ovanpå vad den halvstatliga a-kassan ger. Många skäller på tilläggsförsäkringarna. Det anses nyliberalt eller något sådant att facket träder in där staten drar sig tillbaka. Det har jag svårt att förstå. En urgammal lärdom är att inte lägga alla sina ägg i samma korg. Det är alldeles utmärkt att fackföreningarna visar vad ett medlemskap kan vara värt.