Men, som jag skrivit tidigare, risken finns också att politiken blir allt mer förenklad. Komplicerade samhällsproblem förenklas till oigenkännlighet. Agitation blir viktigare än prövande samtal. Det syns redan på insändarsidorna, företrädare för de olika partierna håller triumferande upp "sina" argument såsom varande den enda vägens politik.
Samtidigt vet vi från valforskarna att fler och fler väljare bestämmer sig sent under valrörelsen för var de ska lägga sin röst. Man kan undra hur de ska kunna orientera sig fram till en politik för de kommande fyra åren bland alla motstridiga påståenden.
Det finns ett sätt att beskriva samhället som började diskuteras för 15 år sedan eller så. Det går under beteckningen två tredjedelssamhället. Med det menas att i många olika frågor kan man se att de flesta klarar sig bra (två tredjedelar) medan en mindre grupp (alltså en tredjedel) klarar sig sämre. Den här bilden känns aktuell i årets valrörelse. Moderaterna är ett tydligt exempel på det här sättet att beskriva samhället.
När frågan ställs om hur över
400 000 arbetslösa ska klara sin försörjning under arbetslösheten och hur de ska kunna kunna hitta ett jobb, så svarar Fredrik Reinfeldt med att prata om hur skattesänkningar ska ge fler jobb. Det är inte de arbetslösas perspektiv som präglar Moderaterna och Alliansen. Moderaterna och övriga Allianspartier bekymrar sig mer om de väletablerade i samhället, de som redan har jobb, de som bor i villor och bostadsrätter, de som det går bra för i skolan.
Socialdemokraterna, tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, funderar från andra hållet. Vad behöver göras för att de arbetslösa ska kunna konkurrerar om jobben? Vilken utbildning behöver de, hur lever de under arbetslösheten? Hur ska den elev som behöver extra stöd kunna få det? Vad kan vi göra för att välfärden ska nå alla, inte bara de som klarar sig själva.
När Fredrik Reinfeldt beskriver den Socialdemokratiska politiken så kallar han den föraktfullt för "bidragslinjen". Socialdemokraterna beskriver sin egen politik som solidarisk. När ekonomin växer ställs frågan om resurserna ska användas för skattesänkningar för de välbeställda eller för bättre välfärd för alla. Valet i september blir ett avgörande vägval.
Valet är ditt.