Efter flera års dividerande kring regionfrågan verkar det nu som om bilden börjar klarna. Den av många östgötska landstingspolitiker omhuldade tanken på en region som skulle omfatta, förutom Östergötland, alla tre Smålandslänen kan nu avskrivas. Det är glädjande. Visserligen verkar det i första hand bero på att smålandslänen vill hitta andra lösningar genom att vända sig söderut eller vilja klara sig själva.
Men ställda inför denna verklighet har nu också östgötapolitikerna på region- och landstingsnivå börjat ansluta sig till tanken på en region tillsammans med våra grannlän norrut. Hur många län det kan tänkas bli ska jag låta vara osagt, men nog verkar det som den så kallade "bananen" är på väg att återuppstå. För att förstå begreppet hänvisas till en kartbok, där Östergötland, Sörmland, Västmanland och Uppsala med lite god vilja kan sägas forma en banan.
För de som flitigt nyttjar tåg kanske "Uven" är mer bekant. Ordet ska uttyda Uppsala - Västerås - Eskilstuna - Norrköping, alltså den redan befintliga tåglinjen. Kommunerna längs den här tåglinjen, vilket ju också innefattar Katrineholm, har redan investerat en del opinionsarbete när den hotades för några år sedan, ett arbete som var framgångsrikt.
En region med det här skissade utseendet skulle alltså helt omsluta Stockholmsregionen och rimligen kunna vara till stor fördel för östgötarna. Det är också till dessa områden som en mycket betydande del av arbetspendlingen över dagens länsgränser sker. Det var nog också vad Östsvenska Handelskammaren hade i åtanke i våras när den anslöt sig till tankarna på en regionbildning i nordlig riktning. Och de kommunala politikerna, inte bara i Norrköping utan också grannkommunerna, förefaller också vara inne på samma linje.
Det är hög tid att övergå från ord till handling!