Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist blev av med jobbet i går. Ungefär samtidigt som Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven gjorde sig redo att gå upp i talarstolen i Vasaparken i Stockholm, kallade arbetsmarknadsminister Hillevi Engström till presskonferens på arbetsmarknadsdepartementet.
Stefan Löfven lovade Arbetsförmedlingens medarbetare en framtid där de ska kunna koncentrera sig på kärnuppgiften att hjälpa folk till nya jobb. Den solvarma publiken applåderade. Jag var där.
Entledigandet av Bermudez Svankvist har många bottnar. Helgens offentliga händelser som sipprat ut från Arbetsförmedlingen ger bilden av en myndighet i djup kris.
Först läckor till Aftonbladet om generaldirektörens höga telefonräkningar. Sedan misstroendeförklaringen mot generaldirektören från myndighetens nytillsatta styrelse. Därefter en läcka som spred nyheten att en av styrelsens ledamöter är misstänkt för bedrägeri.
Det går inte att komma ifrån intrycket att olika delar av myndigheten bekrigar varandra med läckor, utspel och hållhakar.
De förmodade falangstriderna på Arbetsförmedlingen är emellertid bara toppen på ett isberg. Myndigheten har steg för steg kommit allt längre bort från det som allmänheten betraktar som AF: s uppgift i den statliga näringskedjan; förmedla jobb till arbetslösa. Nya uppgifter har ålagts myndigheten. Myndighetens ledning har med gott humör tagit emot det ena svåra uppdraget efter det andra.
Många som i det tidigare systemet var långtidssjukskrivna har förflyttats till Arbetsförmedlingen. Människor som inte arbetat på 10-15 år ska nu slussas ut i arbetslivet med hjälp av AF. Nyanlända invandrares integration på arbetsmarknaden är numera ett ansvar för Arbetsförmedlingen. Administrationen av de olika faserna i regeringens "Jobb- och utvecklingsgaranti" är en resurskrävande uppgift.
Det beryktade Fas 3 - som har väldigt lite med arbetsförmedling att göra - är AF: s största och ständigt växande program.
Samtidigt ökar långtidsarbetslösheten.
Stefan Löfven satsar det allra mesta av sitt oppositionskrut på arbetslösheten. Regeringen är alltmer trängd. I den bästa av världar - sett ur alla arbetslösa människors perspektiv - är Angeles Bermudez avgång en signal om att regeringen är beredd att på allvar ompröva sin misslyckade arbetsmarknadspolitik.
Om inte annat så lär Stefan Löfven - om han får chansen som statsminister nästa höst - att då ta itu med det nödvändiga reformarbetet.
I sitt sommartal i går utstrålade Löfven en obändig vilja och tro på att det genom samarbete, smarta förhållningssätt och en konsekvent mix av ansvar och skyldigheter för myndigheter och arbetslösa ska gå att komma tillrätta med problemen.
Socialdemokraternas huvudmotståndare i politiken är inte Moderaterna, sa Löfven. Det är "hopplösheten" som är vår främsta motståndare, slog han fast. Det är en bra hållning.
Socialdemokratins särart är den starka tron på att politiken kan göra skillnad. Med Löfven vid rodret har särarten fått guldkant: "Vi kan aldrig bli störst. Men vi kan bli bäst", sa han i Vasaparken i går.
Jag tror att Arbetsförmedlingen ingår i Löfvens "vi".