Vi talar om en nu levande och i hög grad aktiv man som en gång i tiden började arbeta som politiskt sakkunnig åt dåvarande finansministern Per Edvin Sköld (S); finansministerlegendaren Gunnar Strängs företrädare.
I senaste numret av det borgerliga magasinet NEO publiceras en lång intervju med Lindbeck. Han har sedan länge lämnat partipolitiken och "skyr ideologiska beteckningar". Vilket är lätt insett av den som läser intervjun.
Med ålderns och kunskapens rätt svarar han rakt och enkelt på alla de frågor som ställs till honom. Svaren skär rakt igenom stora delar av det politiska mittfält där de flesta partier befinner sig.
Ett par exempel på frågor och svar:
Varför kommer många studenter till universiteten med dåliga förkunskaper?
"Det har naturligtvis att göra med att antalet studenter har ökat så kraftigt. Det går inte att hålla samma nivå när bortåt 50 procent av en årskull går vidare till universitet, jämfört med fem procent som det var på min tid. (--) Även där (i gymnasierna) är det naturligtvis svårare att hålla jämn kvalitet när 90 procent av en årskull ska ha gymnasieutbildning," svarar Lindbeck.
Vad kan man göra åt det?
"Det är ett dilemma. Man vill ge utbildning åt hela folket, samtidigt som man vill att det ska vara hög nivå åtminstone på en del av utbildningarna", svarar Lindbeck. Han föreslår gruppindelning i gymnasiets undervisning i matematik, svenska och engelska.
Assar Lindbeck försvarar det fria skolvalet. Han påminner om att människor med "goda inkomster och förmögenheter" alltid har haft ett fritt skolval. De har kunnat bosätta sig i områden med bra skolor och därmed har vi fått en "dubbel segregering", säger Lindbeck och konstaterar att "med det fria skolvalet fick man en metod att ge valmöjligheter även för andra grupper".
Samtidigt är han mycket kritisk till hur avregleringen av den svenska skolan har genomförts. "Det har varit mer entusiasm än kompetens bland dem som genomfört avregleringen av den svenska skolan". Han är bland annat kritisk mot för låga tillståndskrav för skolföretag och mot bristen på rätt sorts kontroller.
Frågan om vinstdrivna skolor är en "sidospår" enligt Assar Lindbeck: "Det är väldigt svårt att få nyetablering om vinster inte är tillåtna. (--) Startar man en skola måste man ju ha en byggnad, inventarier och så vidare". Vem vill och kan dra på sig höga räntekostnader för banklån om inte vinster är tillåtna, resonerar Lindbeck?
Han är tveksam till nyttan med flera jobbskatteavdrag. Och han kan tänka sig att de miljarder som regeringen använder för att sänka arbetsgivaravgifterna för ungdomar skulle göra större nytta om de användes för att öppna ett stort antal lärlingsplatser.
Det som framförallt gör Lindbecks intervju till njutbar läsning är att det inte handlar om löst tyckande från hans sida. Det mesta är underbyggt och redigt argumenterat. Dryga 60 års ekonomiskpolitisk erfarenhet sätter sina spår.
Inget nu existerande politiskt parti kan ta hela Assar Lindbecks agenda till sig. Men alla borde kunna ta något. Det skulle göra Sverige till ett bättre land.