Ask och Hägglund visar psykiskt mod
Justitieminister Beatrice Ask (m).
Foto: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Domstolarna slutade se skillnad på de som kan ta ansvar för gärningar, och de som inte förmår". Zaremba kryddade sina artiklar med en mängd kontroversiella frågor som till exempel: "Varför avvisades Mijailo Mijailovic från psykakuten? Varför försmäktar förvirrade och dementa i fängelser? Hur kan det förklaras att var tredje störd dråpare varit kontakt med psykiatrin kort före dådet? Varför var Mijailovic sund i tingsrättens ögon, sjuk i hovrättens och åter sund för Högsta domstolen?"
Igår fick Maciej Zaremba, om inte fullödiga svar på sina frågor så i vart fall en tydlig signal om förändring, från socialminister Göran Hägglund och justitieminister Beatrice Ask. På DN Debatt meddelade statsråden att Sverige ska återinträda i kretsen av kultiverade länder. I framtiden ska endast "tillräkneliga personer" kunna dömas till straffansvar för begångna brott. Det är ett mycket välkommet besked.
Många utöver Zaremba - bland andra Sten Heckscher i Psykansvarskommittén 2002 och Anders Milton i Nationell psykiatrisamordning 2006 - har pekat på den svenska psykvårdens problem och ofullkomligheter. Lagen från 1962 som ger domstolarna instruktion att friska och psykiskt sjuka människor ska dömas till straffansvar enligt samma principer, är en starkt bidragande orsak till problemen. Dagens system är rättsosäkert, lotteribetonat, slår hårt mot svårt sjuka personer och ökar risken för obehandlade "galningar på stan". För de som döms till rättspsykiatrisk vård - eftersom de inte anses vara tillräckligt friska för att ta det straffrättsliga ansvar som domstolen utdömt - ska "vårdbehovet" avgöra straffets längd. Maciej Zaremba gav i sin artikelserie flera exempel på hur totalt olika "vårdbehovet" har bedömts av olika instanser och på olika platser i landet. I den nya lagen ska "otillräkneliga personer" inte kunna dömas till straffrättsligt ansvar. De ska alltså inte heller kunna dömas till rättspsykiatrisk vård.
Den som till exempel har en allvarlig psykisk störning, svår utvecklingsstörning eller allvarligt demenstillstånd ska helt slippa straff. Alla övriga som döms till straffansvar för allvarliga brott ska dömas till fängelse.
Det är modigt av alliansregeringen att gå fram med det här förslaget. Redan i går överöstes nätet av bloggare som uppfattar Hägglund och Ask som om de vill att galna mördare i parti och minut kommer att få fribrev. Så är det naturligtvis inte. Ganska få av de grova brottslingarna lider av allvarliga psykiska sjukdomar. Och de som lider av allvarliga psykiska sjukdomar ska helst få vård innan de eventuellt begår grova brott. Därför är en viktig del i regeringens nya "psykpolitik" att staten övertar kostnadsansvaret för den psykiatriska tvångsvården. Det kommer, som Hägglund och Ask skriver på DN Debatt, att "underlätta för professionen att tillämpa lagstiftningen".