Dagens sjukvård är beroende av effektiva antibiotika, också när det gäller avancerad sjukvård som transplantationer och cancerbehandlingar där infektionsrisken är stor. Innan det fanns antibiotika dog människor ofta i unga år av sjukdomar som vi idag betraktar som ganska triviala. Därför är den växande antibiotikaresistensen så otäck.
Hotet med antibiotikaresistens uppmärksammas i dag den 7 april av WHO på den årliga Världshälsodagen. På den globala nivån finns oerhört mycket kvar att göra. I alltför många länder är förskrivningen av antibiotika betydligt mer generös än i Sverige. Dessutom utvecklas det allt för få nya antibiotika. EU har möjligheten att gå före samtidigt som vi arbetar för en ambitiös politik på internationellt plan.
Det handlar dels om att minska behovet av antibiotika, men framför allt att inte använda det när det inte är nödvändigt. Detta gäller såväl inom sjukvården som inom djuruppfödningen.
Djuruppfödningen bidrar nämligen också till utvecklande av antibiotikaresistens. Sverige är inget undantag och antibiotikaanvändningen riskerar att öka. För samtidigt som läkare skärper riktlinjerna för förskrivning av antibiotika till barn, underlättar regeringen överanvändning av antibiotika till djur. Genom att låta lantbrukare - och inte veterinärer - ge boskap doser av antibiotika finns en risk att användning ökar i och med att kontrollen minskar.
Problemet med överförskrivning av antibiotika till djur är stort inom EU. Det behövs en tydlig svensk röst som talar mot överanvändningen och för en striktare kontroll. Men regeringen väljer att härma andra EU-länder och minska kontrollen.
Jag vill istället se att EU för det första tar fram ordentlig statistik på hur antibiotikaanvändningen ser ut inom djuruppfödningen. För att kunna hantera problemet är det viktigt att vi får klart för oss hur stort det är och vad vi behöver göra. För det andra borde EU besluta om mål för hur mycket antibiotikaanvändningen ska minska de kommande åren inom djuruppfödningen. Det är oacceptabelt att antibiotikaanvändningen i vissa länder har ökat de senaste åren när vi behöver gå i rakt motsatt riktning. För det tredje borde EU skärpa djurskyddsreglerna. Bättre villkor för djuren medför nämligen friskare djur och mindre behov av antibiotika.
Sverige har länge varit ett föregångsland i arbetet mot antibiotikaresistens. Det ska vi fortsätta vara. Då duger det inte att minska kontrollen av antibiotikaförskrivningen till djur. I stället borde regeringen kraftsamla och införa bindande krav på minskad antibiotikaanvändning inom hela EU. Så att vi även i framtiden kan få hjälp av antibiotikan när vi verkligen behöver det.