Ansvar och hållbarhet i energifrågan
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Sverige har redan världens högsta andel kärnkraftsel per invånare och nu kan det alltså bli ända upp till 50 procent ytterligare! Vi riskerar att bygga in oss själva än mer i farlig och dyr kärnkraft, och kommer allt längre från det hållbara samhället. n n Istället för mer kärnkraft måste vi snarast börja bygga vårt samhälle hållbart.Det pågår idag ett stort och ofta framgångsrikt arbete med energieffektivisering. Rapport efter rapport (t ex Economist, Sweco och McKinsey) talar om oerhörda potentialer och marginalnytta. Samtidigt sker en kraftig utbyggnad av förnybar elproduktion. Energimyndighetens bedömningar är att det kommer finnas ett stort elöverskott närmaste 15-20 åren. Senaste prognosen nämner ett överskott om 25 TWh 2030. Intressanta landvinningar sker också inom sol- och vågkraftsområdet, som både kan skapa stora exportmöjligheter för Sverige och på sikt betydelsefullt bidra till vår elförsörjning. Med rätta signaler och systematiska strategier skulle Sveriges nationella kraftbalans alltmer kunna förbättras och våra befintliga kärnkraftverk att successivt fasas ut. Samtidigt skulle vi kunna exportera klimatsmart el, dvs el producerad på långsiktigt hållbart och miljövänligt sätt. Varför missleds man i felaktiga påståenden att kärnkraft är koldioxidfri? Livscykelanalyser visar på betydligt högre värden koldioxid från kärnkraft jämfört med flera förnybara elproduktionssätt (t ex vindkraft och biobränsleeldad kraftvärme). Varför har debatten kring extremt långlivat radioaktivt avfall från kärnkraft (flera 10 000-tals år) försvunnit, när det inte finns en säker metod för slutförvaring?n n Varför missleds man i uppgifter om lägre elpriser med mer kärnkraftsel? Elen i en fri marknad kommer att flöda fritt, mer kärnkraftsel medför endast ytterst små prissänkningar. Av Sveriges årliga elanvändning om cirka 131 TWh används 55 procent inom den byggda miljön och 43 procent inom industrin. 30-50 procent kan effektiviseras bort med känd och väl beprövad teknik. Detta motsvarar eleffektiviseringspotentialer om 39-64 TWh per år inom den byggda miljön och industrin. Ofta är dessutom återbetalningstiderna mycket korta, ibland lägre än 1 år! Energikostnader om flera 10-tals miljarder kronor per år kan sparas. Det finns ingen "silver bullet" när det gäller energifrågan. Istället måste vi tänka mer i långsiktiga systemperspektiv, verka för fokus på energieffektivisering, och ta fram en palett av långsiktigt förnybara energialternativ. Det är så vi ansvarsfullt och långsiktigt hållbart ska arbeta med energi- och klimatfrågorna, för oss själva och framförallt för alla efter oss!