Nästa vecka åker jag till Visby några dagar. I marginalen ingår jag själv i programmet. Jag ska medverka i några samtal om välfärdens finansiering, om välfärdens former, om entreprenörskap och företagande, om äldrepolitik och om sjukvård och forskning. På tisdag kväll är uppdraget att försöka ställa luriga och kluriga frågor till Jan Björklund (FP) efter hans tal i Almedalens vackra park.
Framförallt ska jag ägna mig åt att lyssna på vad andra säger och åt att skriva i Folkbladet om vad jag tycker om det jag hör.
Almedalsveckan är en fantastisk skapelse. Som en intensiv studiecirkel där det varje minut finns tillfällen till ny kunskap, provocerande tankar, intressanta möten och kul sammanträffanden.
Många älskar att hata Almedalen. I går skrev t ex Lena Mellin i Aftonbladet att nästa vecka i Visby helt saknar politisk betydelse. Jag förmodar att det är därför som Aftonbladet skickar dit en megastor trupp journalister?
Visst är det mycket tingel tangel, en hel del trams och visst kan man störa sig på en och annan överbetald småberusad viktigpetter. Men låt inte träden skymma skogen; Almedalen bjuder på så mycket bra.