Få delar av sjukvården gör så ofta skillnad mellan liv och död som amulanssjukvården. Att ambulansen kommer snabbt och kan ge en högkvalificerad hjälp kan vara helt avgörande för en persons överlevnad. Ansvaret för att denna livsviktiga del av vården fungerar så bra som möjligt faller självklart, liksom för annan vård, på oss som är landstingspolitiker.
Landstinget i Östergötland har valt att upphandla driften av ambulanssjukvården. Detta påverkar givetvis arbetsfördelningen för ambulanssjukvården, men det påverkar inte den grundläggande ansvarsfrågan. Vi som är landstingspolitiker kan inte upphandla bort det ansvar vi har.
Debatt
Vi har vid upprepade tillfällen och från en mängd olika källor, fått information om allvarliga brister i arbetsmiljö, och arbetets organisering inom ambulanssjukvården. Det gör att vi måste agera. Hur avvikelsestatistiken hanteras och bristande underhåll på fordonen är andra kritiska synpunkter som formulerats. Allvarliga brister i medarbetarnas arbetsmiljö och arbetsvillkor påverkar rimligen också deras förmåga att ge patienter den hjälp de behöver.
Vi har under året försökt att ta initiativ inom landstingsorganisationen. En uppföljning på hälso- och sjukvårdsnämndnivå gav ingen heltäckande bild över situationen. Utan resultat har vi pekat på behovet av partsammansatta möten, där vi landstingspolitiker tillsammans med tjänstemän, ambulansföretagen, SOS Alarm och berörda fackliga organisationer kan sätta oss ned och försöka få en gemensam bild av situationen för att sedan diskutera behovet av åtgärder.
Vi valde att lyfta frågan till mer offentlig debatt, bland annat genom en interpellation till landstingsfullmäktige den 20 september. Vi ville ha tydliga svar på våra frågor till de partier, borgerliga och Vrinnevilistan, som leder landstinget. Där framkom att man inte alls såg att man hade något som helst ansvar. Man verkade inte se något samband mellan allvarliga brister i arbetsmiljön och möjligheten att detta kunde få effekter på kvaliteten i verksamheten. Man var inte ens beredd att göra den väldigt måttliga aktiva insatsen vi begärde - att kalla till ett möte med inblandade parter.
Vår inställning är tydlig: även om man upphandlar driften av en verksamhet, kan man som politiker inte upphandla bort ansvaret. Om vi får uppgifter om allvarliga brister som kan påverka kvaliteten för patienter och medborgare, då är det minsta vi kan göra att ta reda på vad som ligger bakom och prata med alla inblandade. Men inte ens det ansvaret är de borgerliga och Vrinnevilistan beredda att ta.