Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Alliansen som inte ville dö

Försvarsalliansen Nato grundades i april 1949 som ett skydd mot Sovjetunionen och dess lydstater i Östeuropa. Det var framför allt Västeuropa som kände sig hotat och behövde alliansen med USA.

Norrköping2009-03-27 03:00
torsten Nilsson
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Men de ömsesidiga försvarsgarantierna enligt fördragets artikel 5 omfattade förstås också USA. Moskva svarade på västsidans initiativ genom att genom att tvinga in sina satelliter i Warszawapakten. Men medan Sovjetunionens kollaps 1991 också ledde till Warszawapaktens upplösning, fortsatte Nato som om ingenting hänt. Alliansen har inkorporerat större delen av de forna fienderna i Östeuropa och har ingått "partnerskap" med bortåt 50 länder, utöver de 26 medlemsländerna (28 i april). Ryssarna har fått ett alldeles eget samarbetsorgan med Natoländerna, vilket dock inte gjort dem mindre misstänksamma mot Natos expansion i öst. Dagens Nato är idag en militärpolitisk diversehandel, som sysslar med i stort sett allting som upplevs som hotfullt. Det mesta har ingenting med artikel 5 att göra. Många av Natos insatser är inte heller kontroversiella i omvärldens ögon. Nato har t ex gjort betydelsefulla insatser på i Bosnien och Kosovo, för det mesta med FN-mandat. Utan den militära kraft som Nato kunde sätta bakom orden, hade dödandet på Balkan troligen fortsatt mycket längre. Det finns tydligen behov av det slags militära ledningsapparat som Nato utgör. Men Nato är ingen välgörenhetsorganisation. Det ligger naturligtvis egenintressen på båda sidor av Atlanten bakom att Nato fått leva vidare med alla sina staber och hela den vidhängande politiska apparaten. Det är europeiska motivet är enkelt: Europa vill inte betala vad det kostar att ha ett trovärdigt försvar. Medan USA ökat militärutgifterna med 59 procent under perioden 1998-2007 och Ryssland med runt 150 procent, har Västeuropas militärutgifter legat i stort sett stilla. Europa får betala ett politiskt pris för att sätta sig i USA:s knä. Engagemanget i Afghanistan, där Nato nu följer upp USA:s straffexpedition efter den 11 september 2001, är ett exempel. Ett annat är USA:s engagemang i Kaukasus, där upprustningen av Georgien ledde till krig med Ryssland förra sommaren. Hade Georgien, som USA önskade, beviljats medlemskap i Nato på våren 2008, hade Nato kunnat hamnat i krig med Ryssland. Nu inskränkte sig konsekvenserna för Europa till försämrade relationer med Ryssland. Nato ger också USA inflytande över Europas politiska affärer på EU:s bekostnad, och det är naturligtvis en fördel för den amerikanska vapenexporten att USA sätter standarden för Natos beväpning. Sex av de 10 största vapenföretagen i världen finns i USA. Sverige håller sig så nära Nato som det bara går utan att skriva under artikel 5. Vi har snart 500 man under (amerikanskt) Natobefäl i Afghanistan. Samtidigt som vi inte har råd att stationera ens en pluton jägarsoldater i vår östligaste utpost, Gotland. Undra sedan på att regeringen ivrar för ett nordiskt försvar.
Läs mer om
Norrköping