De senaste årtiondena har matchningen på arbetsmarknaden försämrats. Detta framgår av Framtidskommissionens rapport som också visar att bara hälften av Sveriges anställda jobbar med något som motsvarar deras utbildningslängd och utbildningsinriktning. En annan rapport från FAS (nr 1, 2006) menar att så mycket som var tredje anställd i Sverige har högre utbildning än vad jobbet kräver. Att tala om överutbildning är känsligt. Men med tanke på den demografiska utmaning vi står inför, där allt färre i yrkesverksam ålder ska försörja allt fler, är det viktigt att frågan diskuteras. I synnerhet som arbetslivet har svårt att hitta arbetskraft.
I Östergötland finns idag flera bristyrken inom exempelvis VVS, industri och bygg som inte kräver högskoleutbildning. Efterfrågan på maskinförare är också stor, vilken dessutom förväntas öka i samband med byggandet av Ostlänken. I regionen är även gymnasieingenjörer med inriktning på IT och produktions- och automationsteknik ett bristyrke. Här finns därför stor chans till jobb trots rådande lågkonjunktur och kort utbildningsbakgrund.
Det är därför olyckligt att det har uppstått en negativ diskussion om gymnasieskolans yrkesprogram och att färre elever väljer denna studieväg. Programmens innehåll har anpassats för att öka anställningsbarheten samtidigt som dem leder till en yrkesexamen och till allmän behörighet för yrkeshögskolan. Den intresserade kan också läsa in motsvarande behörighet för vanlig högskola. Alliansen har med uppvärderingen av det praktiska kunnandet genomfört tydliga förbättringar och satsningar inom dessa program samt inom lärlingssystemet. Allt under skarpa protester från oppositionen. Det är olyckligt.
En utbildningsform som har visat sig mycket lyckad med avseende på matchning är den eftergymnasiala yrkeshögskolan (YH), som alliansen inrättade för några år sedan. Förra året fick nästan 7 av tio som slutade sin utbildning jobb inom en månad, och efter sex månader gällde det för 9 av tio. YH-utbildningar är relativt korta, ett till två år, och ger bevisligen stora möjligheter till jobb. På en YH-utbildning består en fjärdedel av utbildningstiden av praktik, vilket gör att såväl student som arbetsgivare har stora chanser att hitta rätt. Det är också vanligt att studenterna får jobb där de gjort sin praktik. Hösten 2012 gällde det för nästan hälften av studenterna. Bland dem som pluggar på YH i länet förekommer allehanda utbildningar från ekonomi, jordbruk till teknik.
Vi kan inte blunda för att nyckeln till arbete heter studier. Men det gäller också att vi bättre avpassar utbildningars längd till de behov som finns i samhället. Sossarnas universalmedicin om högskoleutbildning är inte alltid svaret. Alliansen kommer att fortsätta sitt arbete för att modernisera och anpassa dagens utbildning till morgondagens arbetsmarknad.