Aldrig mer Halabja
Foto: Ohlsson Jens
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Staden barnen lekte i heter Halabja och ligger i norra Irak, södra Kurdistan. Den 16 mars var det exakt tjugo år sedan bomberna fälldes över Halabjas hustak. Barnen i Halabja var inte de enda som tvingades lära sig lukten av kemiska vapen. Attacken den 16 mars var en del av Saddam Husseins stora kampanj för att utrota kurderna i Irak. Kampanjen kallades Al-Anfal och de militära operationerna leddes av Husseins kusin, Iraks dåvarande försvarsminister Ali Hassan Al-Majid. Mer känd som Kemiske Ali. Utrotningskampanjen var beordrad från högsta ort och pågick i över ett halvår. Totalt mördades 182 000 kurder. Etthundraåttiotvåtusen föräldrar, barn, mormödrar, kompisar, livskamrater. Människor helt enkelt. Och över en miljon kurder tvingades på flykt. Al-Anfalkampanjen bestod av massdeporteringar av civila och på vissa håll sattes koncentrationsläger upp. Över 270 massgravar har hittats. Sammanlagt förstördes över 4000 byar, 2000 skolor och 27 assyriska kyrkor. 250 kurdiska städer utsattes för kemiska attacker med nerv- och senapsgas. Det råder inga tvivel om att Saddam Husseins Al-Anfalkampanj var en medveten och systematisk rensning av kurder som folkgrupp. Ändå har kampanjen aldrig erkänts av FN som ett folkmord. Folkmord är en straffrättslig term som myntades under andra världskriget. Det definieras som mord, utrotande, förslavande, deportation och andra omänskliga handlingar, som sker mot en befolkning. Det kan också röra sig om förföljelser av politiska, rasistiska eller religiösa skäl. Begreppet beskrivs i 1948 års folkmordskonvention och enligt denna konvention har det ingen betydelse om brotten begås under krig eller i fredstid. Folkmord är folkmord. Det är dags för det internationella samfundet att erkänna Al-Anfalkampanjen som ett folkmord på kurder. Den svenska riksdagen måste ta första steget och sedan kräva av EU och FN att göra detsamma. Allt annat är fegt. Erkännandet behövs för att hedra de tusentals offren och deras anhöriga, och för att markera att allt måste göras för att förhindra att denna tragedi någonsin ska upprepas. Varje femåring har rätt att fylla sina dagar med härligt viktiga saker. Ingen femåring ska tvingas lära sig lukten av kemiska vapen.