Ibland kan en handfull personer skaka en hel regering.För att detta ska inträffa krävs oftast att regeringen i fråga är en koalition mellan disparata partier.Det underlättar också om ett av partierna släpar på en tradition av sexualmoral med starka inslag av moralism. Kort sagt; med Kristdemokraterna i regeringen kan könsrelaterade frågor även av det mer marginella slaget ställa till problem.
Det är ytterst få människor - cirka 75 per år - som inleder de avancerade och komplicerade utredningar som kan leda fram till könsbyte; eller könskorrigering som den korrekta medicinska termen lyder.En lagstiftning från 1972 ställer upp särskilda villkor för den som kan få tillstånd att göra ett könsbyte. Personen ska vara svensk medborgare, ogift och steril. Den som inte är steril måste genomgå en sterilisering.
Mycket har hänt under de fyrtio år som gått sedan 1972. Transsexualitet är numera något som det talas ganska öppet och obesvärat om. Den som upplever sig vara kvinna men född med en manlig kropp (eller tvärtom) bör under vissa omständigheter kunna få hjälp med att korrigera sin kropp så att den stämmer med personens upplevelse av sitt kön. En av de omständigheter som en stor majoritet av riksdagspartierna inte längre vill ha kvar i lagen är kravet på sterilitet. KD har kämpat emot i det längsta. Häromdagen klargjorde emellertid partiledaren Göran Hägglund att KD släpper sitt motstånd. Regeringen kan sålunda lägga en proposition om en modernisering av 1972 års lag där kravet på sterilisering lyfts ut ur lagtexten. Sverigedemokraterna är nu ensamma om att vilja sterilisera könsbytarna. En och annan KD riksdagsledamot kanske gör gemensam sak med SD i omröstningen. Ledamoten Tuve Skånberg har i vart fall uttalat sig kritiskt i Ekot. Hans omtanke om barnen som kan tänkas växa upp i könsbytarfamljer är säkert äkta. Men jag tror att omtanken om KD:s gammelkristna tradition väger tyngre.