Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: 40-talisterna bankar på kommunporten

Drygt 1.5 miljoner svenskar är 65 år eller äldre. Ungefär en halv miljon är 80 år och äldre.  År 2020 kommer gamlingarna över 65 år att vara betydligt fler - drygt två miljoner.  2030 kommer de att vara ännu fler - för att inte tala om 2040.  Men det kan ju räcka att fundera över läget det närmaste decenniet.

Norrköping2008-02-15 03:00
Janne Berglund
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
På vilket sätt förbereder sig samhället på den här utvecklingen? Vi vet ju att den kommer och att det inte står på förrän 40-talisterna står och bankar på kommunporten och kräver omsorg och vård. I och för sig innebär inte 65-årsgränsen att skröpligheten omedelbart infinner sig. Jag känner raska 90-åringar som klarar sig alldeles utmärkt på egen hand. Men det är ofrånkomligt att sannolikheten för skröplighet är större när vi är över 80 än när vi är 65. Det är naturens gång. Den gamla tidens ålderdomshem är tack och lov sällsynta. De moderna "hemmen" består av moderna lägenheter där varje hyresgäst har sina egna möbler. "Kommadoran" är död. I Norrköping tillkommer i år ett hundratal nya lägenheter i vård- och omsorgsboenden av den här typen. Det innebär en hygglig balans mellan behov och platstillgång. Det ser betydligt värre ut för de gamlingar som inte riktigt klarar av att bo i vanliga lägenheter, ofta med trappor utan hiss och trånga passager, höga trösklar och otrygga miljöer. Seniorboende har blivit ett modeord. Det är givet att byggherrarna intresserar sig för välbeställda 50-60-åringar som sålt sina 70-talsvillor och ser sig om efter en bekväm lägenhet. För den som har en miljon över ordnar det sig alltid, det fixar marknaden. Men det måste finnas goda bostäder att hyra även för den som inte har någon miljon över. De bostäder som byggdes för några decennier sedan måste anpassas till boende med funktionshinder (det är ju inte bara gamla som detta gäller). Bostadsbidragen måste höjas avsevärt så att även kvinnor med låg pension kan bo bra. Utöver dessa måste det finnas trygghetsbostäder, mellanboenden eller vad man nu vill kalla dem. De ska vara avsedda för dem som vill och kan klara sig själva men som behöver stöd för att klara det. Stödet kan vara tillgång till vårdpersonal dygnet runt, det kan vara trygghetslarm. Det kan vara service i form av mat och städning. Det ska vara vad man behöver för att leva ett vanligt liv, trots att man blivit skröplig. Trygghetsbostäder kommer inte att byggas av vanliga bostadsföretag eftersom de inte kan få ut vad de kostar. Trygghetsbostäder måste vara ett lagstadgat krav på kommunerna från statens sida. Givetvis måste det också kopplas ett statligt stöd till tvånget. Lagstiftningen måste ge möjligheter att subventionera trygghetsbostäderna. I långa loppet är detta också en god affär för samhället. Ju fler som klarar sig på egen hand i senior- och trygghetsbostäder desto färre platser behövs det i dyra vård- och omsorgsboenden.