Vindkraften kan lika gärna byggas någon annanstans

Runt om i världen byggs och planeras för mer fossilfri elproduktion i form av kärnkraft, vindkraft, solkraft och vad det nu kan komma för krafter här framöver.

Ulrika Liljeberg är åklagare, mångårig ordförande för kommunstyrelsen i Leksand, första namn på Centerpartiets riksdagslista i Dalarna och nyutsedd utredare om vindkraft.

Ulrika Liljeberg är åklagare, mångårig ordförande för kommunstyrelsen i Leksand, första namn på Centerpartiets riksdagslista i Dalarna och nyutsedd utredare om vindkraft.

Foto: Privat

Krönika2022-04-23 06:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Utvecklingen är långtifrån konfliktfri. Att vara en så kallad "Nimby"; till exempel rent allmänt vara positiv till vindkraft men säga nej till stora vindkraftsparker på sin egen bakgård är faktiskt både rationellt och logiskt. Det finns nämligen ingen lokal nytta med att upplåta sitt närområde för storskalig elproduktion. Nyttan är nationell/global. Därför kan elproduktionen lika gärna ske "någon annanstans.". Så är det. Den här Nimby-attitydens konsekvenser för vindkraften var föremål för ett seminarium på Studieförbundet SNS tidigare i veckan. Jag var där. 

Stephen Jarvis är forskare i miljöekonomi och statsvetare vid institutionen för geografi och miljö vid London School of Economics. I en ansedd och ny rapport djupdyker han i de problem som uppkommer då lokala beslutsfattare nuförtiden betydligt oftare använder sitt veto för att säga nej än ja till vindkraftföretagens ansökningar. Att det är på det viset beror i huvudsak på negativa lokala opinioner. Enligt Jarvis är den vanligaste kritiken från hushållen i närheten av vindkraftsverk att värdet på deras fastigheter riskerar att sjunka. Kommuner i Sverige har heller ingen större nytta av vindkraftsparker. De skapar inte mycket jobb och fastighetsskatten är statlig. 

Ulrika Liljeberg (C) är sedan 14 år kommunstyrelsens ordförande i Leksand. Nu har hon fått regeringens uppdrag att snabbutreda hur vindkraft kan bli mer aptitlig för hushåll och kommuner. Hon var med på seminariet på SNS. Hon fick lite tips på vägen av Stephen Jarvis. Att ersätta drabbade husägare för värdeminskning är enligt Jarvis "försumbart" med de hundratals miljarder kronors fördyring som drabbar vindkraften på grund av utdragna lokala beslutsprocesser.  Idag kan en svensk kommun slå till med vetot efter flera års utredande och planerande på myndigheter och i näringslivet. Regeringen vill nu begränsa kommunens vetorätt mot vindkraft till nio månader från det att ett vindkraftsföretag har lämnat in en ansökan. Riksdagens majoritet sa dock preliminärt nej till det förslaget i en utskottsomröstning den 21 april. M, SD, C, L, och KD vill att de ekonomiska villkoren för husägare och kommuner först ska förbättras innan vetot eventuellt begränsas. Ska det bli mer verkstad så vill det nog framförallt till att vindkraften byggs där det bor så få människor som möjligt.