Fackförbundet ST ger ut tidningen Publikt. I den senaste pappersutgåvan (29 augusti) tar sig tidningen an den för Sverige nya förtroendeklyfta som uppstått i allmänhetens syn på statliga myndigheter; där ST-fackets medlemmar arbetar: Väljare som står till höger i politiken har ett betydligt lägre förtroende för statsförvaltningen än andra.

Forskaren och statsvetarlegenden Sören Holmberg från Göteborgs universitet intervjuas i det gedigna reportaget. Han understryker att saken inte ska "viftas bort" vilket tyvärr somliga har tenderat att göra.

"Den här typen av långvariga skillnader i attityder som vi sett i Sverige på senare tid ska myndigheterna ta på rätt stort allvar", säger Holmberg till Publikt. Han tycker att saken borde "utredas."

Enligt Sören Holmberg behöver det inte vara något "fel" på myndigheterna utan det kan vara opinionsgrupper som "sprider propaganda" eller annat som påverkar bilden av myndigheten. Hans poäng är att man bör "titta närmare på det" innan man har för bestämda uppfattningar om vad saker och ting beror på. 

Det är mycket stora skillnader mellan hur olika statliga myndigheter uppfattas av allmänheten. Uppfattningarna speglar till dels samhällsandan. Försvarsmakten, Polisen och Skatteverket är i topp medan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är förankrade i botten. 

Sören Holmbergs statsvetarkollega Henrik Ekengren Oscarsson förklarar i tidningen att en del av skillnaderna i förtroende för olika myndigheter styrs av sådant som "berördhet, förväntningar och erfarenhet". 

"Alla är berörda av Skatteverket medan relativt få av oss har erfarenhet av Migrationsverket och Arbetsförmedlingen", säger Oscarsson.

Allt som allt har ungefär hälften av medborgarna i Sverige mycket eller ganska stort förtroende för staten, enligt Medieakademins senaste "Förtroendebarometer." En sak som säkerligen påverkar hur höger- och vänsterlutande väljare ser på staten är vilken sida som oftast brukar ha hand om staten. Högerväljarnas misstro mot staten minskade t. ex. med flera procentenheter under 2023 när Ulf Kristersson från Moderaterna hade gjort halvtannat år som statsminister. 

Att missnöjet alltmer speglar uppdelningen i höger- och vänsterväljare är olyckligt. Grova populister på båda sidor bör hållas så kort som möjligt och myndigheterna behöver ta sviktande förtroende på allvar och inte vifta bort kritiken genom att ensidigt peka på SD-väljarnas tillväxt.