En viktig uppgift för politikerna är att säkra det stora stödet - 50 miljarder euro - till Ukraina. Utbetalningen av stödet har hittills blockerats av Ungern. Beslut av det här slaget kräver enighet och därför har Ungern kunnat förhala sakens gång. Nu rapporteras om framsteg i förhandlingarna och det mesta talar för att det på torsdag finns enighet om stödet till Ukraina. Vilket är ett mycket viktigt beslut. 

Det ryska kriget tar hårt på det ukrainska försvarets krafter. Ryssland har mer och mer ställt om till en krigsekonomi där staten riktar in ekonomin på försörjning av vapen, ammunition och tillgängliga soldater. Under den senaste veckan har Ryssland haft vissa framgångar och erövrat ytterligare några hundra hektar av Ukraina. Att det sedan länge utlovade fleråriga anslaget till Ukraina nu kommer på plats är därför betydelsefullt.  

Många enskilda länder ger också stora egna stöd till Ukrainas statsförvaltning, militära försvar och humanitära insatser; inte minst mottagandet av krigsflyktingar. Räknat i absoluta tal är det USA som bidrar mest. Tyskland, Storbritannien och Norge placerar sig på platserna 2-4 när Kiel-institutet möter bidragens omfattning. I den mätningen ligger Sverige på tionde plats. När samma institut istället relaterar Ukrainastödet till givarnas rikedom så är det däremot och givetvis Ukrainas grannländer och/eller tidigare Sovjetdiktaturer som sticker ut. Polen, de tre baltiska staterna och Tjeckien använder mellan två och tre procent av BNP för att hjälpa Ukraina. Av de rika länderna ligger Norge högst upp, 1, 88 av BNP går till Ukraina. Här ligger Sverige på 17 plats med mer blygsamma 0, 51 procent.  

Vi i Sverige borde kunna göra mer. Med all respekt för avvägningen mellan vårt behov och ansvar att kunna försvara vår egen mark och ansvaret att stötta Ukraina, så borde Sverige kunna ge ett mer omfattande stöd. Vi är ett grannland och Ukraina krigar tämligen bokstavligt även för oss. 

Ryssland rustar starkt. Rysslands ekonomi är dock betydligt mindre än EU: s och bara några gånger större än Sveriges; trots att Ryssland har runt tretton gånger så många fler innevånare än Sverige. Finns det möjligheter och vore det meningsfullt så skulle det till exempel kännas mycket bra om stridsflygplan kunde utgöra stommen i nästa svenska vapenleverans till stöd för det ukrainska försvaret. Vi kommer inte undan. Ett krig som slutar på något annat sätt än ett tydligt ryskt nederlag kommer att öka osäkerheten och krigsrisken i vår del av världen. Och det vill vi inte.