Väst kan göra mer för att få stopp på krigets terror

Aida Hadžialić var ett barn när hon och hennes familj för trettio år sedan hals över huvud fick fly från Bosnien för att undgå den serbiska terrorn i det sönderfallande Jugoslavien.

Krönika 7 april 2022 05:15
Detta är en ledarkrönika. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Familjen etablerade sig i Sverige och Aida Hadžialić etablerade sig snabbt som en välutbildad, klipsk och självtänkande socialdemokrat. På DN Debatt (6 april) påminner hon om likheterna mellan Balkankrigen och Rysslands anfallskrig i Ukraina. Hennes text är en viktig och saklig invändning mot dem som jämför grymheterna i Ukraina med det blodbad som inleddes i Europa 1939. Den gången ändade Nazitysklands våldsamheter i folkmordet Förintelsen och i ett världskrig. 

Aida Hadžialić erinrar om att Europa tyvärr inte behöver gå mer än trettio år tillbaka i tiden för att hitta motsvarande tragedier till vad som nu händer i stora delar av Ukraina. Krigen i Bosnien pågick under tre år och långt över hundratusen människor - varav en mycket stor del civila - dödades och mördades och långt fler fördrevs från sina hemtrakter. I juli 1995 begick den serbiska staten ett folkmord då över 8000 bosniska pojkar och män sköts ihjäl i massavrättningar medan kvinnor och flickor plågades av massvåldtäkter. Efter fyra års krig och terror ingrep till slut Nato med strategiska bombningar för att få stopp på katastrofen. Insatsen lyckades. Men, vilket Aida Hadžialićs text vittnar om på och mellan raderna, miljoner människor bär med sig skräckfyllda minnen av våld och terror som de utsattes för mitt i Europa medan världen och FN tittade på.

Så vad göra nu? Aida Hadžialić argumenterar starkt för den juridiska vägen med målet att släpa den ryska statsledningen inför skranket i Haag och få dem fällda för krigsförbrytelser. Låt oss hoppas att det kan ske förr än senare. Militärt och säkerhetspolitiskt här och nu delar sig opinionen - som alltid - i olika läger. Häromkvällen hörde jag till exempel den vänsterkonservative (vilket är hans egen och rätt träffsäkra etikett på sig själv) socialdemokraten Jan Emanuel Johansson argumentera för den forna neutralitetspolitikens kärna; respekt för att stormakter som USA och Ryssland vill ha säkra "buffertzoner" mellan sig och fiendealliansen. Den hållningen är i mina ögon tämligen stendöd i och med det totalt respektlösa överfallet på Ukraina. Sovjet är dött och Ryssland har att anpassa sig till den rådande världsordningen. Buffertzonerna Finland och Sverige kommer att gå med i Nato. Kan väst göra mer militärt för att få stopp på kriget? Jag tror det.Jag delar Aida Hadžialić uppfattning att Bosnien är en mer relevant jämförelsepunkt än andra världskriget. 

 

 

 

 


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa