För första gången sedan 2010 finns kanske möjligheten att partierna efter valet kan få till en regering som bygger på att de ingående partierna har hyfsat gemensamma verklighetsbilder och uppfattningar om vad som behöver göras. På den högra kanten om mitten har man som läget är nu hunnit längst i samsynkandet mellan Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Problemet på den sidan är att opinionsstödet är för svagt för tillfället. (I Novus/SVT: s mätning i april får M, KD och SD 172 mandat) Om Liberalerna ramlar ur riksdagen lär det bli mycket svårt för Ulf Kristersson att kunna bli accepterad som statsminister av den nya riksdagen. På den andra kanten ser det ljusare ut när det gäller mandaten. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet samlar ihop 177 mandat i Novus aprilmätning. På den här sidan finns alltså inte något stort behov av Miljöpartiet, som likt Liberalerna ligger under spärren för att kunna få några riksdagsmandat. Problemet för den socialdemokratiska sidan av politiken är att samsynen i tunga frågor är mycket begränsad. Lite tillspetsat uttryckt så är det enda som Centerpartiet och Vänsterpartiet är någotsånär överens om en liberal invandringspolitik som vare sig Socialdemokraterna eller Sverige kan leva med. 

Det finns tecken som tyder på att Centerpartiet har börjat en process där man släpper sitt ytterkantsmantra från Januariavtalet 2019; i vart fall till hälften. I en intervju med Svenska Dagbladet (21 april) uttrycker hon sig mindre kategoriskt än tidigare om möjligheten att kunna budgetsamverka med Vänsterpartiet medan SD fortfarande står på hennes svarta lista. Magdalena Andersson behöver nog en hel del mer av sådana samarbetsöppningar för att hon ska kunna bryta med den långa trenden av regeringsbildningar som hållits ihop med hugg, slag, misstroende och hot. 

Valet är viktigt som sagt. Ändå känns det inte så angeläget. Förmodligen därför att det stora valet för Sverige är ett helt annat just nu. Rysslands grymma angreppskrig i Ukraina leder oss in till där vi hör hemma: till Nato. Valet till Nato sker av allt att döma under maj månad. Få partier kommer att vara emot. Som Anders Lindberg på Aftonbladets Socialdemokratiska ledarsida konstaterade 20 april så har nu alla argument mot medlemskap i Nato fallit. Natovalet i maj kan nog ge mer lyster och allvar åt riksdagsvalet i september. Låt oss hoppas det.