Flera av partiledarna ångade på som om valdagen inte hade inträffat; som om folket inte hade sagt sitt och som om den högra sidan av politiken inte hade lyckats förhandla ihop sig med SD för att kunna bilda regering.
Partierna har ingen skyldighet att ställa upp på debatter i tid och otid bara för att media vill ha konflikt. Jag förstår att det kan kittla och locka mer för oppositionspartierna att få chansen att hudflänga regeringen under ett par timmar i tv. Men det är ett minst sagt tveeggat svärd. SVT ställer ju upp partiledarna i två block: Ett regeringsblock och ett oppositionsblock.
Var och en som såg debatten på söndagskvällen - eller som kollar i efterhand på SVT Play - kan ju se varför det ena blocket vann och varför det andra blocket förlorade valet. Högersidan och SD var i stora drag överens om de helt avgörande frågorna om invandring och kriminalitet. Detta håller de nu på att göra regeringspolitik av. Mycket ska utredas, en del är ganska trevande och det finns nog konfliktungar mellan partierna här och där. Men i det stora hela har de inlett med att göra det som de sa att de skulle göra.
Partiledardebatten blixtbelyste samtidigt varför oppositionspartierna inte vann valet. Socialdemokraternas Magdalena Andersson är den enda i oppositionsblocket som befinner sig ungefär där väljarna och verkligheterna finns. Annie Lööf och än mer miljöpartiets Per Bolund vevade på med valrörelseöverdrifter om att den liberala demokratin i Sverige var i fara medan Nooshi Dadgostar (V) helt förlorade sig ut i fjärran med infall och utspel om allt annat än sakfrågorna. Hur skulle Magdalena Andersson ha kunnat regera med det gänget?
Efter debatten såg jag en intervju med Jimmie Åkesson (SD) på Expressen TV. Han påminde om att det tar lite tid för alla - inklusive honom själv - att hitta sin nya roller efter regeringsskiftet för ett par månader sedan. Så är det säkert. Vilket kan förklara en del av överspelen och tjafsigheterna på många håll. Men Åkesson pekade också på att fokus nu bör vara på överenskommelser om t ex kärnkraft. Det är rätt Energi, Nato, invandring och rättsstaten är områden som behöver överenskommelser som skapar ett bättre, tryggare och rekorderligare Sverige. Socialdemokraterna är Sveriges största parti och troliga regeringsbildare vid nästa regeringsskifte. För sitt eget och det allmännas bästa bör S vara pådrivande för goda och kloka överenskommelser. Socialdemokraterna bör inte trilla ner för djupt i oppositionsdiket. Där finns inte särskilt mycket att hämta. Vilket väl är partiledardebattens tydligaste besked.