Under rubriken "Makt bör utövas som en konsekvens av idéer" diskuterade han i Smedjan (17/10 2023) hur Moderaterna bör balansera mellan makt och idéer: "Poängen med politik är helt enkelt förändring och makt är en förutsättning för att uppnå förändring." För någon vecka sedan återkom Fredrik Johansson till ämnet i krönikan "Moderaterna, makten och meningen" på SvD: s ledarsida.(27/7)

Det är ett högst aktuellt och relevant ämne för högertänkare. Moderaterna har ju regeringsmakten och genom ett samarbete med Sverigedemokraterna har statsminister Ulf Kristersson försäkrat sig om ett majoritetsläge i riksdagen. Vartåt ska det bära hän? Ska man härma S? Och i så fall hur?

S har innehaft statsministerposten under 75 av de senaste 100 åren. Socialdemokraterna har således suttit i förarsätet när vårt land omvandlats från ett av Europas demokratiskt och socialt mest efterblivna fattighus till en mycket framgångsrik och frihandelsinriktad marknadsekonomi med en avancerad välfärdsstat som finansieras med höga skatter på arbete och konsumtion. 

Maktinnehavet har under årens lopp kommit att bli en central del av den socialdemokratiska idén. Partiets ideologi är enkelt uttryckt något i stil med att försöka göra livet så bra och tryggt som möjligt för vanligt folk utan att för den sakens skull ställa till med onödiga problem i andra delar av samhället. Genom det långa regeringsinnehavet har Socialdemokraterna satt sin prägel på det samhällspolitiska tänket om vad som är bra och dåligt, sunt och osunt och rimligt och orimligt. Eftersom samhällsutvecklingen självklart inte varit odelat positiv under alla S regeringsår så får socialdemokratin också ta smällar för perioder av hög arbetslöshet, hög brottslighet, stora nedskärningar och för mycket tvära kast i uppfattningar om t ex EU, Nato, arbetsrätt och skatter på höga inkomster. Det är kort sagt rimliga smällar som makthavare behöver tåla.

Fredrik Johansson vill som sagt hitta en lämplig, moderat formel för balansen mellan makt och idéer framöver. Han skriver i SvD att M just nu vill använda sin makt för att få "ordning på Sverige". Men det "behövs något mer och långsiktigt syfte" för regeringsmakten skriver Johansson: "Om man inte vet vad man vill förändra blir makten bokstavligen innehållslös." Jag är skeptisk. Att ha regeringsmakten är framförallt ett förvaltningsuppdrag. Att förvalta något på ett bra sätt innebär förstås då och då förändringar och omprövningar. Men den som har fokus på förändringar kommer att misslyckas mycket oftare och snabbare än den som tar väljarnas förvaltningsuppdrag mer bokstavligt.