Enligt finansminister Elisabeth Svantesson är kampen mot inflationen vunnen för den här gången. I regeringens senaste prognos blir inflationen 2,8 procent i år och prisökningstakten beräknas bli ännu lägre nästa år.
Därför kan regeringen i statsbudgeten för nästa år fokusera på hushållens köpkraft. Nya skattesänkningar är att vänta.
Dessutom bör regeringen inte vara rädd för att satsa stort på den infrastruktur som vi dagligen kan se behöver rustas upp. Det gäller vägar, järnvägar, kommunala vatten och avloppsnät. Behovet är stort och mycket pengar behövs för att rusta Sverige vilket också statsminister Ulf Kristersson poängterat.
Sådana satsningar passar också bra i konjunkturcykeln. Ekonomin beräknas inte få någon större fart i år och nästa år. Det är med andra ord ingen större risk för överhettning om den privata konsumtionen ökar och stora offentliga investeringar i infrastruktur görs.
Det skulle också komma väl till pass för att inte arbetslösheten ska öka ytterligare. Sverige har visserligen en i jämförelse med andra länder hög sysselsättningsgrad även bland invandrare som kommit från länder utanför Europa. Det kan man inte tro när man hör den högljudda debatt som stundtals förs om den misslyckade integrationen.
Att arbetslösheten ändå är hög vid en internationell jämförelse beror på att andelen av befolkningen som är i arbetskraften är högre i Sverige än i andra länder. Det är fler som står till arbetsmarknadens förfogande även bland de som har en svagare anknytning till arbetsmarknaden.
En förklaring är att de ekonomiska drivkrafterna att söka arbete redan är starka i Sverige. Enligt Finanspolitiska rådet hjälper därför inte ytterligare skattesänkningar genom jobbskatteavdrag eller bidragstak för att få ner arbetslösheten.
Regeringen borde istället ge Arbetsförmedlingen bättre möjligheter att matcha arbetslösa mot jobb. Arbetsmarknadsutbildningen och den gymnasiala yrkesutbildningen bör byggas ut enligt det Finanspolitiska rådet. Staten skulle också kunna ta på sig arbetsgivaransvaret i början av subventionerade provanställningar.
Vi får se om regeringen lyssnar på det örat eller förlitar sig på skattesänkningar när budgeten för nästa år presenteras. Min gissning är att det blir mest det senare.
Utbildning eller sänkt skatt för att minska arbetslösheten
Nu väntar ljusare tider och mer pengar i plånboken. Det utlovar regeringen som kan väntas lätta på lädret nästa år och året därpå. Som av en händelse sammanfaller den mer expansiva politiken med att nästa riksdagsval närmar sig.
Hushållen kommer att få mer pengar nästa år, men minskar det arbetslösheten?
Foto: Henrik Montgomery/TT
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.