Och av denna skogsmark äger Holmen cirka 1 miljon hektar. För något år sedan gav man ut boken "Framtidssmart skog".  Där sätter man in nutidens stora frågor som väder, klimat och koldioxid i ett mer utsträckt perspektiv än vad som annars är vanligt i den mer ångesthektiska dagspolitiska debatten: "I Skandinavien lever vi just nu i en kort tid av lycka mellan två istider. När de mäktiga isarna smälte undan skapades vårt nuvarande geologiska landskap och på så vis också grunden för vårt skogsbruk. (--) Skogen har sedan dess nyttjats och brukats och har under historiens gång alltid spelat en viktig roll för mänskligheten."

Det är kloka ord. Och passande ord för ett gammalt skogsföretag som Holmen. Holmen har verkat och agerat i mer än 400 år. Och skogens produktionscykel är inget sprintlopp precis. Det en generation planterar får den tredje generationen skörda. Och så rullar det på.

Skogen är ett tvisteämne i klimatpolitiken i Europa. Finland och Sveriges är Europas mest skogrika länder. I våra länder finns således stora industrier som förädlar skogsråvaran till sådant som möbler, hus, papper och kartong. Holmen är en sådan industrikoncern som bland annat driver sågar och pappersbruk vid sidan av att förvalta skog. 

Skog - särskilt växande skog - har en förmåga att binda koldioxid. Tvisten om skogen gäller därför framförallt om skogen gör mest klimatnytta om den så att säga bara står där den står? Eller om det istället är så att det bästa för klimatet är sund avverkning där skogen omvandlas till träprodukter som fortsätter att binda koldioxid och som kan ersätta mer klimatpåfrestande byggmaterial?

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle SNS har tagit sig an frågan. Forskaren Robert Lundmark från Luleå Tekniska universitet presenterade på tisdagen rapporten "Skogens roll i energi- och klimatomställningen" som bjuder på perspektivvidgande och kunskapsgivande läsning. Det finns kort sagt inga entydiga svar, säger Lundmark. Han pekar bland annat på att "Sverige har en målsättning om nettonollutsläpp till år 2045. Det är ett ganska kort perspektiv sett till trädens livscykel," säger Lundmark i ett pressmeddelande från SNS. Han konstaterar att det som "är bra på kort sikt kanske inte är bra på längre sikt." Tidsfönstret framåt kanske inte måste sträcka sig till nästa istid. Men stressade och geografiskt begränsade målsättningar om det väldiga och komplexa klimatet är inget att rekommendera för den som vill se riktiga resultat.