Ulf Kristersson behöver visa sig vara vettig nog

Sveriges reformförmåga har hamnat lite på dekis. Vilket inträffar då och då. Storhetstider för reformarbete har avlösts av ganska långa eror av utdragen nöjdhet och/eller famlande politisk oförmåga.

Statsminister Ulf Kristersson har en majoritet för reformer på flera områden i samhällslivet. Det är upp till bevis för att majoriteten är vettig nog att få bestående reformer på plats.

Statsminister Ulf Kristersson har en majoritet för reformer på flera områden i samhällslivet. Det är upp till bevis för att majoriteten är vettig nog att få bestående reformer på plats.

Foto: TT

Krönika2023-04-05 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Organisationen Entreprenörskapsforum lyfter de svenska reformproblemen i en rapport som nyligen presenterades på DN Debatt av forskarna Andreas Bergh och Gissur Ó Erlingsson. (4 april) 

Bergh och Erlingsson är väl bevandrade i politiken, staten och företagandet. I sin artikel pekar de på flera tydliga problem för reformpolitiken under senare år. De framhåller särskilt svårigheterna att nå "bred partipolitisk konsensus" om angelägna reformer. De hävdar att det tidigare i allt väsentligt blev reformdags när "Socialdemokraterna och ett av de borgerliga partierna utvecklade samsyn" om sådant som "liberalisering av ekonomin med bibehållna höga skatter." De konstaterar i nästa andetag att SD: s "entré i riksdagen och tilltagande väljarstöd har inneburit att detta sätt att bygga stöd för reformer inte längre fungerar."

Det ligger mycket i den iakttagelsen. SD har fått den gamla politiska ordningen att krackelera. Den borgerliga alliansen sprack och S gick i säng med Miljöpartiet. Så man kan ju också säga att det som hänt visar att det behövs vettiga majoriteter för att få till och vidmakthålla politiska reformer. Socialdemokraterna under 1950/60-talen, Socialdemokraterna och borgerliga partier under 1980/90-talen och Reinfeldts alliansmajoritet under åren 06-10 genomförde bestående reformer av svenskt samhällsliv och ekonomi. Och i brett samförstånd mellan S, de borgerliga och SD gås nu med i Nato och genomförs betydande upprustningar av försvaret. Sedan valet förra året finns åter en förhandlad regeringsmajoritet med tre borgerliga partier och Sverigedemokraterna. Vad för slags reformkraft som den majoriteten - med eller utan handslag med Socialdemokraterna - är förmögna att genomföra; det vet vi ännu inget om. 

Nutidens politiska reformiver riktas framförallt mot social-kriminalpolitikens problemområden invandring och gängbrottslighet och mot energipolitikens problem med för höga utsläpp av växthusgaser och för lite produktion av fossilfri el. Den reformagendan har självfallet stor betydelse även för företagsamheten och näringslivet. Kriminalitet och elbrist är företeelser som vare sig underblåser sund entreprenörskapsanda eller trygghet och tillit i största allmänhet. Den nuvarande riksdags- och regeringsmajoriteten har därför ett stort ansvar att vara vettiga nog för att få till bestående reformer i samhället.