Vintern och våren 2021 har förgyllts av en bok och av en SVT-dokumentär där denne Sven-Olof Johansson har stått i centrum. Boken heter "Mona Tumba - Min sanning" och är författad av Mona Tumba och av Anna von Koch i Söderköping. Dokumentären av Jens Lind heter "Tumba - en släktsaga" och kan ses i två delar på SVT Play. 

Boken och dokumentären bjuder på fascinerande berättelser om Sverige, vår nutida historia och om mötet mellan barnen i två helt olika familjer. Mona Tumba var barn till "Mattkungen" Nils Nessim och Märta Wirde och växte upp i den tämligen begränsade miljö som Stockholms societet erbjöd. Att Mona alls kom i kontakt med Sven-Olof Johansson var helt och hållet den unge mannens förtjänst. Sven Tumba Johansson var en otroligt särbegåvad människa och idrottsman. Svensk mästare i fotboll Djurgården. Åttafaldig svensk mästare med Djurgården i ishockey. Dubbel världsmästare med Tre Kronor i ishockey. Golfentreprenör i världsklass. Vattenskidåkare i superklass. I Jens Linds dokumentär sägs att Tumba var en egoist som "gav laget energi". Det är en bra sammanfattning; inte bara av Sven Tumba utan kanske också av lilla Sveriges nutidshistoriska roll i världen? Vi håller oss gärna på vår kant utan att för den delen ställa oss utanför världens göranden och låtanden. Sverige är väl en hyfsat snäll egoist; precis som Tumba?

När jag i januari i år recenserade Anna von Kochs och Mona Tumbas bok "Min sanning" så skrev jag bland annat följande rader: "När golfen på allvar kommer in i Sven Tumbas liv så snurrar allt ännu fortare i familjen. Sven Tumba var en riktigt stor kändis. "Ungefär som Zlatan Ibrahimovic", säger Mona Tumba i boken. Och det är nog ingen överdrift. Det berättas om att Tumba inte behövde något visum när han åkte till forna Sovjetunionen för att dra igång en golfklubb i Moskva. Hans insatser som forward och hans vinnande sätt hade gjort stort avtryck hos ryssarna som inte glömde Tumba efter hans tidigare besök i Moskva 1957 då Sverige blev världsmästare i ishockey genom att besegra storfavoriterna Sovjet." 

Sven Tumba var klasslös på något sätt. Han dunkade gamle kungen i ryggen med samma egalitära självklarhet som han dunkade in mål i de lag där han spelade. Han kramade ryssar och amerikaner med samma värme som han pussade Lennart Hyland på kinden i hans tv-sända hörna. Anna von Koch, Mona Tumba och Jens Lind berättar om ett Sverige som fanns. Och som kanske finns?