Idag firar vårt nära och kära grannland Finland sin självständighetsdag. 6 december 1917 utropade den finska riksdagen sig som Republiken Finland och lade ned det gamla namnet Storfurstendömet Finland i historiens arkiv. Kommunisterna som tagit makten i Ryssland hade inget emot att lösa Finland från den avgångna, sista tsaren och storfursten Nikolaj II: s union. Kommunisterna avrättade senare Nikolaj och skulle även återkomma med blodiga angrepp på Finland vad det led.
Men Finland har stått pall. Att likt Finland ha en lång landgräns till det oftast mäktiga och alltid oberäkneliga Ryssland var och är självklart en prövning. Under de dagar som numera ligger längre tillbaka i tiden så hamnade Finland ofta i problem och elände på grund av sin geografi mittemellan de dåtida stormakterna Sverige och Ryssland. Även svenska kungar har vid flera tillfällen utropat sig till storfurstar över Finland.
"Finlandisering" var ett omstritt och inte minst i Finland mycket kontroversiellt begrepp under hela efterkrigstiden och egentligen ända fram till Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet. Minns jag rätt så emanerade begreppet från en västtysk debatt om vad som kan hända med små stater som delar gräns med diktatoriska stormakter; vilket Sovjetunionen var. "Finlandiserung" blev ett begrepp för att beskriva ett slags mellanläge mellan västerlandets USA-beroende demokratier och Sovjetunionens satellitstater i Warszawapakten. Finland var fritt och en självständig nation. Friheten och självständigheten hade dock priset av anpassning till det stora grannlandets behov, handel och andra intressen. "Finlandisering" användes ofta i nedsättande sammanhang och det är lätt att förstå att inte minst den legendariske presidenten Urho Kekkonen gjorde vad han kunde för att hålla emot. Kekkonen var något av ett unikum. Under nästan femtio år var han i centrum av den finska politiken och statsförvaltningen. Wikipedia sammanfattar hans titulära karriär: "Han var riksdagsman 1936–1954, riksdagens talman 1948–1950, justitieminister 1936–1937 och 1944–1946, inrikesminister 1937–1939, Finlands statsminister 1950–1953 och 1954–1956 samt Finlands president 1956–1982. Före andra världskriget var han även idrottsman och ordförande i Finlands Friidrottsförbund." Kekkonen var dock större än alla sina uppdrag och titlar. Han var Finland utåt och inåt under flera decennier.
Finland är numera ett föregångsland, inte minst inom utbildning, pandemibekämpning och rationellt politiskt ledarskap. Så stort grattis. Det känns tryggt att vara i närheten av er.