Strategin antogs den 14 mars. Trygghet är förstås inte fel. Men anslaget kunde faktiskt precis lika gärna ha varit att: Frihet är vår tids stora trygghetsfråga.
Väldigt många av de tiotusentals barn och ungdomar och vuxna som rör sig i och runtomkring kriminella miljöer i Sverige har nämligen sin trygghet fast förankrad i just utanförskapets miljöer. Friheten att kunna bryta sig loss från analfabetism, religiöst förtryck, kriminella umgängeskretsar, "eviga" tolkbehov och hedersvåld behöver alltid vara nåbar och tillgänglig. Trygghet kan vara ett fängelse mitt i det fria Sverige. Frihet kan vara det rep av hopknutna lakan som öppnar flyktvägar ut ur fängelset och som skapar chanser att dra full nytta av det sekulära och tämligen orasistiska svenska samhällets möjligheter.
Jag är inte ute efter att märka ord. Jag hävdar inte att regeringen gör fel när de beskriver tryggheten som samtidens stora frihetsfråga. Trygghet och frihet är två starka värden som under lång tid har präglat det svenska samhällets omvandling och förvaltning. Det gamla bondesamhällets tryggheter övergavs för det spirande industrisamhällets otryggheter som samtidigt var tryfferade med mer frihetliga möjligheter än någonsin tidigare. Och så har det rullat på. Steg för steg har frihet skapat mer trygghet och trygghet har skapat mer chanser till frihet.
Under de senaste tjugo åren har Sverige återigen blivit mer segregerat, otryggt och ofritt. Det gamla Sverige förstod nog inte vad som hände. Tämligen snabbt kom ungefär en femtedel av befolkningen att ha sina hyfsat färska rötter i regioner där den religiöst präglade tryggheten var flera resor mer reaktionär än det svenska bondesamhällets hierarkier och traditioner. Integrationen gick i stöpet och vi fick en gangsterkultur av sällan skådat slag.
Vid en pressträff den 14 mars gav statsråden Strömmer, Edholm, Forssmed och Edholm en kort presentation av de tre "barriärerna" i sin socialpreventiva strategi: 1. Bredare generella socialpreventiva insatser. 2. Negativ utveckling ska brytas tidigt. 3. Kriminella banor ska stoppas i sin linda.
Ska det brottsförebyggande arbetet bära frukt så krävs förstås en mycket stram migrationspolitik. Och att fortsatt slå hårt mot gängens grova våld. Så är det. Utanförskapets trygghet behöver undermineras för att ge friheten en större chans i förorterna.