Trump har nog inget att göra med svenska vittnen

Tidigare i veckan berättade statsminister Ulf Kristersson (M) om att regeringen tillsätter två utredningar om nya inslag i den kriminalpolitiska arsenalen.

Här i Ishøj utanför Köpenhamn upprättades en visitationszon dagen efter att ett brutalt gängmord skett i förorten. Zonerna har funnits i snart tjugo år och är inte kontroversiella längre. I Sverige är de möjligen på väg att införas.

Här i Ishøj utanför Köpenhamn upprättades en visitationszon dagen efter att ett brutalt gängmord skett i förorten. Zonerna har funnits i snart tjugo år och är inte kontroversiella längre. I Sverige är de möjligen på väg att införas.

Foto: TT

Krönika2022-12-22 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

 En utredning som leds av riksmarskalken Fredrik Wersäll ska ta fram förslag om anonyma vittnen, kronvittnen och om de tidiga förhörens ställning i rättsprocessen. En utredning som leds av rättschefen på Tullverket Karin Erlingsson ska ta fram ett förslag om så kallade "visitationszoner" där polisen utan konkreta brottsmisstankar ska kunna visitera personer och bilar.

Det finns givetvis kritik mot båda dessa förslag. Vittnen och visitationszoner har ältats fram och tillbaka i debatten i åratal. Allt har för- och nackdelar. Den nya regeringens partier har drivit valrörelse på att genomföra bland annat förändringar när det gäller vittnen och visitationszoner. Därför gör de vad de kan för att komma till skott. 

Den sympatiske socialdemokratiske statsvetaren Ulf Bjereld är kritisk till regeringens utredning om vittnen. I ett inlägg på twitter skriver Bjereld att "Ulf Kristersson förstärker Trumpifieringen av Moderaterna". Detta drastiska omdöme bygger Bjereld på att en annan utredning av en annan expert - som Bjereld sympatiserar med - redan avrått från den vittnespolitik som nu regeringen tänker sig att införa. 

I intervjuer har statsministern bemött kritiken mot regeringens politik genom att säga:"Det finns alltid experter som är emot nästan varje förändring. Men så kan vi inte ha det i Sverige längre." Vilket är en högst rimlig ståndpunkt i sammanhanget. Självfallet bör varje klok beslutsfattare lyssna och begrunda motståndarnas bästa argument. Men förr eller senare - i vart fall om man sitter i en exekutiv position - behöver man fatta ett beslut utifrån en sammanvägning av bästa tillgängliga kunskap och den politiska viljan. Att likna detta med "Trumpifiering" är naturligtvis statsvetenskapligt snömos. 

När åren går visar det sig vad i politiken som var symbolpolitiska säsongsstrider och vad som var på riktigt. Vi får se hur det går med visitationer och vittnen. Förhoppningsvis kommer de att göra nytta. Så tänker jag. Det är väl också på plats att erinra sig att "experter" sällan är trädda på samma snöre. Den nyss genomlidna pandemin är ett lysande skolboksexempel på just detta. Så mycket tvärsäkerhet och konfliktaggressioner var det längesedan folkhemmet härbärgerade. Att svenska beslutsfattare fattar beslut har sällan något med Trump att göra. Däremot kan stundtals somlig kritik av beslutsfattare ligga mer i den Trumpistiska farozonen.