Trams om trams duger inte som ursäkt

"Trams", sa moderatledaren Ulf Kristersson i Expressens partiledarintervju (5 juni 2020) om det "här onormala med att två partier ska hållas utanför alla samtal."

De här båda ledarna har runt femtio procent av väljarstödet samlat bakom sina partier. Så länge de inte vill göra något ihop så behöver de antingen V eller SD på sin sida för att får något gjort. Allt annat är trams.

De här båda ledarna har runt femtio procent av väljarstödet samlat bakom sina partier. Så länge de inte vill göra något ihop så behöver de antingen V eller SD på sin sida för att får något gjort. Allt annat är trams.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Krönika2020-06-23 05:22
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Så är det förstås såväl i teorien som i praktiken. När Coronan under vårvintern slog till mot Sverige var det självklart att ledarna för riksdagens alla åtta partier -inklusive V och SD - ingick i kretsen av informella beslutsfattare då statsministern inbjöd till veckovisa möten om "läget i landet." På samma sätt är det trams att blunda för att så länge som S och M inte går samman i en koalition så är det för stunden omöjligt att tänka sig en regering värd namnet som inte accepteras av antingen Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna. 

Det är kort sagt trams att leka parlamentariska lekar där man låtsas som om två partier - som tillsammans bärs fram av drygt en fjärdedel av väljarna - inte har någon betydelse. Minst lika tramsigt är det att påstå att den som till exempel förhandlar sin budget med V eller SD därmed skulle öppna slussportarna för ett kommunistiskt eller ett nazistiskt maktövertagande av Sverige.

"Du borde veta hut", sa Konstitutionsutskottets dåvarande vice ordförande Anders Björck till dåvarande Parisambassadören Carl Lidbom då denne enligt Björck tramsade väl mycket då han i mars 1989 frågades ut i KU angående sin roll i Ebbe Carlsson-affären. Jag är väl ingen stor vän av uppfostringsinvektiv á la Björck. Men jag skulle kunna ansluta mig till hans anda och uppmana partierna att samla ihop sig runt realistiska svar på Sveriges allvarliga samhällsproblem istället för att tramsa om V och SD.

Arbetsförmedlingen bedömer i sin senaste prognos (10 juni) att arbetslösheten kommer att stiga till 11, 4 procent - runt 600 000 människor -i början av nästa år 2021. Det finns givetvis stora Coronapandemieffekter i dessa höga siffror. En betydande del av arbetslösheten är dock ett hemmabygge: 200 000 av de arbetslösa kommer enligt AF inom kort bestå av människor med mycket låg utbildning och med i många fall stora färdighetsbrister; inte minst i svenska språket. 

Vad ska ske med alla dessa människor som befinner sig i ett växande långtidsutanförskap visavi arbetslivet? Hur ska man se till att gruppen inte ständigt fylls på? 

Det blir alltmer uppenbart att Coronan kommer att vara en del av våra samhällen för lång tid framöver. Så alldeles oavsett grader av trams så är det minst lika uppenbart att viruset inte längre duger som ursäkt för att ställa andra samhällsproblem på vänt.