Mattias Larsson är generaldirektör på Brottsförebyggande rådet. För regeringens räkning har han utrett olika alternativ för om och i så fall hur mötesfriheten ska kunna begränsas med hänvisning till Sveriges säkerhet. Bakgrunden är förstås de beryktade koranbränningarna i Sverige som kulminerade med Rasmus Paludans aktioner i flera städer 2022 och de upprepade koranbränningarna av Salwan Momika och Salwan Najem 2023.
Det offentliga Sverige framstod som handlingsförlamat inför koranbrännarnas aktioner. Grundlagarnas principiella skydd för mötes- och yttrandefrihet tolkades snävt och entydigt bokstavligt. Samhällsfarliga konsekvenser som upplopp och grova blåljussabotage i-bland annat Norrköping, Linköping och Örebro under påsken 2022 och indirekta säkerhetshot som terrormorden på två svenska fotbollssupportrar i Bryssel i oktober 2023, vägdes inte in i sammanhanget.
Nyligen medverkade utredaren Mattias Larsson i Studio Ett i radions P1. I det förslag han lämnat till regeringen finns tre olika alternativ för hur polisen med stöd i ordningslagen och med hänvisning till Sveriges säkerhet ska kunna säga nej till möten/demonstrationer vid vissa platser och tider, säga nej rakt av till att demonstrationen genomförs och/eller säga nej till vissa inslag i demonstrationen.
I intervjun med Studio Ett konstaterade Mattias Larsson att det i de här sammanhangen "behövs en bättre balans mellan principiella och pragmatiska åsikter". Så är det. Ordningen och säkerheten för andra människor i samhället är inte frågor som kan isoleras från enskildas rätt att demonstrera hur och när man vill.
Att begränsa mötesfriheten är heller inte på något sätt grundlagsvidrigt. Det som behövs är därför just ett mer pragmatiskt anslag som gör det möjligt för det allmänna att från fall till fall kunna agera på olika sätt i olika situationer. Vilket gör Sverige starkare utan att yttrandefriheten inskränks. Det görs kort och gott tydligare att Sverige är en allmänning där den enskilde inte alltid kan räkna med att kunna leva ut sina åsiktslustar utan att ta hänsyn till andra människor/intressen i samhället.
Koranbränningarna utgör som sagt bakgrunden till utredningen och lagförslagen. Men när den nya ordningslagen träder i kraft den 1 juli 2025 så finns inga kopplingar till just sådana handlingar. Vi talar således inte om något slags återinfört "hädelseförbud" i den svenska lagboken. Vi talar om ett mer pragmatiskt Sverige som står mer stadigt i den konfliktfyllda mylla där vi lever, bor och verkar.