I sin jakt efter lämpliga värdar för sin arvsmassa letar sig viruset fram till samhällsmiljöer där smittspridningen underlättas. Likt ett kvalificerat team av grävande journalister lyfter viruset på locket till problem som i och för sig inte har varit dolda eller okända utan som snarare har existerat som ett slags offentliga hemligheter i Sverige. 

Den omfattande invandringens samhällspåverkande betydelse har under många år varit en av dessa offentliga hemligheter. Invandringen borde naturligtvis inte alls ha varit så omfattande som den har varit. Men när den nu har varit som den har varit (och delvis fortfarande är) så borde ju de som har hand om det allmänna i vart fall inte ha förnekat de problem och risker som är förknippade med en omfattande invandring. Man behöver faktiskt inte vara en expert av något slag för att förstå att Sverige förändras på en rad olika sätt när befolkningen på ett decennium växer med en miljon människor varav flertalet kommer in från Mellanöstern och Afrika. 

Socialstyrelsen gav i mitten av december i år ut det lilla faktabladet "Statistik om covid-19 patienters socioekonomi" där det bland annat framkommer att människor med utländsk bakgrund är kraftigt överrepresenterade bland de under 64 års ålder som avlidit i Covid-19 fram till sista november i år. 

Lars Vikinge, Johnny Ludvigsson, Tomas Faresjö och Orvar Finnström är nuvarande, seniora och/eller före detta vetenskapare med koppling till Linköpings universitet. Tillsammans med kollegor från andra lärosäten drog de (DN Debatt 27/12) en lans för ett folkhälsoarbete som inte blundar för hur Sverige ser ut: "Överdödligheten i Sverige under mars och maj ökade med 220 procent bland invandrare från Syrien, Irak och Somalia i åldern 40–64 år och minskade samtidigt med 1 procent (det vill säga lägre dödlighet än normalt) i samma åldersgrupp bland personer födda i Sverige, EU, Norden eller Nordamerika. Detta illustrerar behovet av folkhälsoarbete."

Anslaget på DN Debatt är behagligt och i mina ögon vist och klokt. Folkhälsoarbetet har många fundament och beståndsdelar. En välskött och begränsad invandring, fungerande skolor i utsatta områden, långa fängelsestraff för gängkriminalitet och en arbetslinje som tydligt överflyglar bidragslinjen är exempel på folkhälsoinsatser som gör att sådana kvaliteter som tillit och personligt ansvar även fortsatt kan prägla det svenska samhället.