Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Sveriges kriminella elände har förändrat vårt land

Det finns behov av ett stort antal nya fängelseplatser i Sverige. Den ökande efterfrågan på låsbara celler beror dels på en kraftig ökning av grov kriminalitet på många fronter.

Gunnar Strömmer var nyligen gäst i SVT: s Agenda. Han argumenterade pedagogiskt för den nya kriminalpolitiken som växt fram under senare år i Sverige.

Gunnar Strömmer var nyligen gäst i SVT: s Agenda. Han argumenterade pedagogiskt för den nya kriminalpolitiken som växt fram under senare år i Sverige.

Foto: Skärmklipp från SVT

Krönika2023-11-08 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Dels behövs det fler fängelseplatser eftersom den svenska kriminalpolitiken sedan några år tillbaka är inne i en stor omläggning där det anses mer angeläget än på flera decennier att människor som fälls för grov och/eller upprepad brottslighet faktiskt får avtjäna kännbara fängelsestraff. Justitieminister Gunnar Strömmer argumenterade pedagogiskt för den nya politikens moral och värderingar när han i SVT: s Agenda (5 november) fick frågor om hur regeringen ska skaffa fram de flera tusen nya fängelseplatserna. 

Det är ett skifte som vi ser. Där tidigare andra saker än straff stod i förgrunden - framförallt en 80-tals dogm om att "fängelser skapar mer problem än vad de löser" - gäller nu att straff är en samhällsnytta i sig och dessutom en bekräftelse på en högre värdering av brottsoffers trauman och utsatthet.

Vad som är hönan och ägget i den aktuella omläggningen av kriminalpolitiken är inte helt enkelt att fastslå. Statsvetaren Katarina Barrling är sannolikt verkligheterna närmast när hon i en gästkolumn i Svenska Dagbladet (6 november) talar om strukturernas betydelse för politiska förändringar:

"En långsiktig, genomgripande strukturförändring av Sverige, vars extrema konsekvenser till sist helt kommit upp till ytan denna höst. En brottslighet som gör att man numera läser i tidningen att Sverige har mycket att lära av Rwanda om hur man hanterar – barnsoldater. Eller människor som helt öppet firar massakern i Israel den 7 oktober. Det är i dag väldigt många som inte känner igen det Sverige de fötts i – eller flytt till."

Dessa strukturella förändringar har bland annat möjliggjort SD: s framväxt och tillväxt; oavsett vad andra partier gjort eller inte gjort för att isolera eller legitimera Sverigedemokraterna politiskt. I takt med att SD har blivit större har partiet också i sin tur påverkat strukturerna, vilket ytterligare har påverkat den folkliga och politiska varseblivningen av det svenska kriminella eländet.

Moderaterna har i Gunnar Strömmer en genuin advokat för den nya politiken. Ingen blodtörst, inga känsloutbrott och inga översittarfasoner ligger honom i fatet. Han tycker inte bara att politiken är "nödvändig" givet läget utan anser också att det är rätt och rimligt att brottslingar får frihetsberövande straff. Jag håller med. Folkhemsstrukturen skadas i grunden när gatorna fylls av barnsoldater och terrorhyllande invånare.