Det kÀndes bra att tidigare i veckan se bilderna frÄn mötet dÀr den demokratiska vÀrldens mest betydelsefulla ledare strÄlade samman för att organisera och finansiera skyddet mot fundamentalistiska makthavare med förtryck och diktatur pÄ dagordningen. Det kÀnns bra att vi slipper lÄtsas. Sverige hör hemma dÀr i kretsen av försvarare av de vÀstliga friheterna och livsstilarna.
Natomötet blev solklart inte sÀmre av att Labourledaren Keir Starmer gjorde debut som deltagare. Starmer har varit premiÀrminister i Storbritannien i en dryg vecka. Han tilltrÀdde efter Labours stora framgÄng i valet den 4 juli. Han tilltrÀdde efter 14 Är i opposition för Labour. Keir Starmer har under sina drygt fyra Är som partiledare lyckats Äterskapa trovÀrdighet och vÀrdighet Ät Labour som under hans företrÀdare Jeremy Corbyn drogs ner i ett vÀnsterpopulistiskt och antisemitiskt trÀsk.
Keir Starmer tar pÄ ett naturligt och sjÀlvklart sÀtt plats bland ledarna i den fria vÀrlden. Storbritannien Àr en politisk och militÀr stormakt. Och Keir Starmer Àr en erfaren statstjÀnsteman som tÀmligen vÀl vet vad som fordras av en regeringschef. Dagen efter det brittiska valet lÀste jag en text om Starmer i en text frÄn Tidningarnas TelegrambyrÄ TT. DÀr hÀvdades att Keir Starmer var "korrekt och förutsÀgbar" men att vÀljarna - trots dessa egenskaper - tycktes söka sig till honom. Det gÄr att förstÄ TT-skribentens tanke. NÄgra av det valförlorande partiet Tories partiledare kÀnnetecknades av allt annat Àn korrekthet och förutsÀgbarhet. NÀr det till slut blev lite för mycket av det goda sÄ lÄg en politiker med Starmers personlighet och utstrÄlning ganska bra till. SÄ kan det vara. Men med detta vÀl sagt vill jag Ä det bestÀmdaste avrÄda frÄn generella tankespÄr som bygger pÄ att vÀljarna anser att det allmÀnna bÀst företrÀds av inkorrekta och oförutsÀgbara politiker.
Politik kan förvisso stundom vara bÄde underhÄllande och lÀrande. Det ska ses som bonusar och stickspÄr. I förgrunden stÄr alltid det politiska uppdraget att ta itu med de problem och uppgifter som enbart en stat kan hantera.
Nato Àr i sin tur en organisation som har till uppgift att ta itu med försvarsfrÄgorna med en sÄdan bredd och tyngd som ingen enskild stat mÀktar med. Kristersson och Starmer, Sverige och Storbritannien förstÀrker Nato i den uppgiften.