Svensk skola har en stark lokal ryggrad av kloka lärare

Jag får verkligen samla kraft för att ta mig an rapporteringen om den senaste PISA-mätningen av 15-åriga skolelevers kunskapsnivåer.

Annelie Roswall Ljunggren är generaldirektör på Statskontoret; statens expertmyndighet när det gäller statsförvaltning. Anneli Roswall Ljunggren och Statskontoret är därför högintressanta när det bland annat gäller statens styrning av skolan.

Annelie Roswall Ljunggren är generaldirektör på Statskontoret; statens expertmyndighet när det gäller statsförvaltning. Anneli Roswall Ljunggren och Statskontoret är därför högintressanta när det bland annat gäller statens styrning av skolan.

Foto: Thomas Carlgren

Krönika2023-12-06 15:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

 Det som suger kraft är vimlet av favoritförklaringar/favoritursäkter till att elever i många svenska skolor underpresterar i framförallt matematik och läsförståelse. Det är som om folk i olika politiska block har slutat att tänka. Pressmeddelanden skrivs och utspel görs ryggmärgsmässigt av diverse politiska särintressen. Olika gäng tjoar om att allt är "marknadsskolans", fel, eller "nedskärningarnas" fel, eller "invandringens" fel eller "pandemins" fel, eller "segregationens" fel eller "digitaliseringens" fel, eller "frånvarande skolbiblioteks" fel, eller "lärarutbildningens" fel eller "betygsinflationens" fel.

Allt det som nämns och mer därtill har i varierande omfattning givetvis med saken att göra. Men grundproblemet är ju kort och gott att den svenska staten tillåter skolor att förbruka skattepengar på undermålig undervisning. Statsförvaltningen är inte på topp i Sverige. Under en ganska lång tid har den förvaltningspolitiska överbyggnaden snärjt in sig i flum och stickspår och identitetspolitiska bråk istället för att hålla sig till det självklara målet om skolan som en kunskapsinstitution.

Skolans kunskapsuppdrag utförs i många skiftande miljöer i Sverige. Så har det alltid varit. Att bedriva skola i välordnade och skötsamma delar av samhället görs på ett sätt och att bedriva skola i stökiga förortsmiljöer görs på ett sätt. Miljöerna och omständigheterna påverkar skolornas behov av insatser för att klara uppdraget. Men miljön och omständigheterna ska självklart inte påverka kunskapsuppdraget i sig. Det är där som statsförvaltningen har halkat snett. 

Problemen är allvarliga men långt ifrån olösliga. PISA-mätningen visar att elever som är uppväxta i en familj där minst en av föräldrarna är född i Sverige har kunskaper som placerar Sverige bland de allra bästa i världen. (Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren i Kvartal 5 december 2023)

Det tyder på att svensk skola har en stark lokal ryggrad där förnuftigt konservativa lärare och rektorer håller en kylig distans till flummeri och stolligheter och ser till att bedriva en ordnad undervisning med tydlig kunskapsprofil. 

Sveriges befolkning består av allt fler människor med bakgrunder i mycket utbildningssvaga regioner i världen. Ska Sverige vara mer som Sverige så behöver skolans ryggrad och samhället i stort stöd av en statsförvaltning som inte velar och duckar inför enögda särintressens propagandister.