Tillsammans med det lilla regeringskollegepartiet MP fick S ihop enbart 116 mandat av riksdagens 349. Efter valet röstades den sittande statsministern Stefan Löfven (S) bort av en stor majoritet. I januari 2019 valdes likafullt Stefan Löfven till statsminister för ännu en mandatperiod. En av Sveriges stora och folkliga författare Vilhelm Moberg tog redan 1953 upp det sedan dess kära ämnet "S och makten" till granskning i romanen "Det gamla riket."
Moberg låter sin huvudperson göra en studieresa till landet "Idyllien" där regeringsmakten innehas av "Det Statsbärande Partiet – ett idéparti med två idéer: 1) Partiet skall komma till makten. 2) Partiet skall hålla sig kvar vid makten. ”Den första hälften av partiets idéprogram genomfördes fullständigt redan för tjugofem år sedan, medan genomförandet av den andra fortfarande pågår med stor framgång. Det beräknas komma att pågå så länge tiden existerar”.
Sedan Mobergs satiriska nyckelroman är detta med socialdemokraternas "två idéer" ett återkommande tema för kritik från höger och vänster. Omvänd kritik kan dock i hög grad riktas just mot höger och vänster. Vänsterpartiet - i olika skepnader - har suttit i riksdagen i mer än 100 år utan att ha regerat ett enda år. Moderaterna tappade bort sitt kalasläge efter valet 2018; en sådan stor majoritet som avsatte Löfven borde ha landat i ett regeringsskifte. Kort sagt behöver svensk höger och vänster - som gärna beskriver sig som idépartier - låta sina idéskafferier influeras av Vilhelm Moberg.
Att ha makten är faktiskt vad allt handlar om på sista raden. Den som bildar regering har initiativkraft, utnämningsmakt och en position som sticker ut jämfört med övriga partier. Att ha makten är självklart inte riskfritt. Den pågående pandemin i samhället har i och för sig givit S ökat opinionsstöd - i stort bara därför att man är regering och syns och hörs i allvarliga frågor mest dagligen. Men Coronakommissionens kritiska rapport om regeringars ansvar för den omfattande äldredöden - 15 december - är å andra sidan mer än en viskande påminnelse om regeringens dödlighet. Och inte lär det vina mindre runt öronen när kommissionens granskningar av smittspridning, testning och smittspårning dimper ner på rapportbordet. Att hålla sig kvar vid makten kommer att kosta på. Ansvar behöver utkrävas. Löfven, som kan sin Moberg, inser helt säkert vad som kan komma att krävas.