Sverige hade en borgerlig regering som Socialdemokraterna precis i faggorna hade gjort en stor krisöverenskommelse med. Sjukersättningen sänktes och pensionsåldern höjdes och Sverige skulle gå med i EG/EU. En reporter från Dagens Nyheter rapporterade från mötet: "Få poäng för Sahlin i Oxelösund" var DN: s rubrik.
Mona Sahlins ansats på mötet med metallarbetarna var - precis som på tusentals andra S-möten på den här tiden - var detta:
"Vi har levt över våra tillgångar i många år, säger hon och berättar om de många reformerna, löneökningarna, den höga inflationen och lånefinansieringen." (DN 12/11 1992)
Mona Sahlin hade helt rätt. Svensk ekonomi hade kraschat in i den alltmer globala ekonomins betalvägg. En 15-årig era av hemmalagad ekonomi där de främsta ingredienserna var sjunkande tillväxt, inflation och politiska nedskrivningar av kronans värde för att dopa exportindustrin, hade kommit till vägs ände.
Det var kanske ett kärvt klimat på det där mötet i Oxelösund. Men i valet 1994 gjorde S ett kanonresultat och vann tillbaka regeringsmakten på ett valprogram som i stort byggde på Sahlins budskap att besparingar och neddragningar behövdes därför att vi levt över våra tillgångar i många år.
Sedan dess har Sverige haft i vart fall ett par riktigt goda ekonomiska decennier. Men nu kärvar det lite igen. I den politiska debatten talas det för stunden mest om de politiska regionernas stora underskott. I Östergötland är underskottet 1, 7 miljarder av en omsättning på ungefär 22 miljarder kronor. Om Mona Sahlin ville så kunde hon ställa sig på ett möte med socialdemokratiska sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och bussförare och upprepa sina ord från Oxelösund: Vi har levt över våra tillgångar och nu har tiden kommit då räkningen ska betalas.
Räkningen kan förstås betalas på flera sätt. Regeringen skjuter till ett antal extra miljarder för att lindra besvären. Region Östergötland har lagt ett varsel om uppsägningar av ungefär lika många medarbetare som anställts sedan 2020; varav de flesta har anställts utanför sjukvårdens kärnverksamheter. En östgöte som arbetar och betalar skatt lägger i snitt in 28-30 000 i regionkassan varje år. Finansieringen bygger på att de allra flesta som kan arbeta och betalar skatt också gör det. Under de senaste 15 åren har skattebetalarna inte växt i samma takt som befolkningen. Vilket inte håller i längden. Och där är vi nu.