För tillfället tycks påfrestningarna vara som störst i Stockholmsområdet. Bara sedan 25 december och fram till 6 januari har det inträffat minst sex sprängningar och fem skjutningar varav tre med dödlig utgång.Enligt Dagens Nyheter (5 februari) pågår det just nu inte mindre än 379 förundersökningar om brott med kopplingar till gängkriminalitet. I mindre än hälften av fallen sitter misstänkta personer häktade.
Polisen i Stockholm kraftsamlar sedan några månader tillbaka sina resurser i en så kallad "nationell förstärkningsorganisation". Vilket bland annat betyder att poliser och utredare från andra delar av landet lånas in till huvudstaden för att förstärka polismakten. Enligt de polischefer som DN talat med innebär förstärkningsorganisationen att polisen prioriterar ännu hårdare än vanligt för att ha en rimlig chans att ta sig an de mest allvarliga gängkriminella förundersökningarna. Ett arbete som inte underlättas av att nya allvarliga brott hela tiden begås vilket kräver stora personalinsatser ute på brottsplatser och i förhörsrummen.
Poliser har också familjer, vill också fira jul då och då och kunna planera semestrar och högtidsdagar med familj och vänner. Det går nog knappt att överdriva antalet dubbel- och extrapass, avbrutna ledigheter och indragna semesterdagar som våldsexplosionen mellan jul- och trettondagen har orsakat för poliser och utredare i hela landet. Och det tar ju liksom aldrig slut. De där vilo-och återhämtningsperioderna - okej nu är det extra jävligt men sedan blir det bättre - blir kortare och kortare. Om de alls kommer.
Poliserna i DN: s reportage klagar inte. Mellan raderna anas en viss optimism; "vi har blivit bättre på att ligga nära och vi har förhindrat flera våldsbrott" säger poliserna. Det känns bra. Men de markerar också att läget är "ytterst allvarligt" och säger att "vi hinner inte utreda allt."
En av de värsta sakerna är att de här hjältarna som går i närkamp med den tyngsta brottsligheten vi har samtidigt har att göra med en massa barn som mördar och spränger. "Många av förövarna är mellan 14 och 17 år", säger poliserna till DN. De här barnen är "orädda och saknar konsekvenstänk" och är svåra att "ha koll på" säger polisen. Dessutom är de i många fall fredade från rejäla och ingripande insatser från det allmännas sida. Polismakten behöver avlastning. Socialstaten Sverige behöver samla ihop sig och lyfta bort barnen från gatan och från destruktiva hemmiljöer.