Mordet i Sätra passar väl in i trenden av allt yngre mördare i Sverige. Radioprogrammet "I lagens namn" visade (13 augusti) att inte mindre än 42 personer mellan 15-17 år har åtalats för mord eller mordförsök under 2023. Vilket redan nu, med mer är fyra månader kvar av året, är ett rekord jämfört med helårssiffror för tidigare år.
En tidig kväll förra veckan åkte jag med tunnelbanans röda linje, som passerar Sätra på sin väg in från Norsborg mot T-centralen i Stockholm. Den vagn där jag satt dominerades av en grupp mycket unga män i gangstermunderingar som talade högt med varann och i sina mobiler. De levde på ett närmast parodiskt sätt upp till stereotypen av unga kriminella i Sverige 2023. Utomeuropeiska bakgrunder, torftigt språk, svarta träningsbyxor, delvis maskerade ansikten. Stämningen i vagnen var spänd; många bytte vagn för att komma undan eländet.
Men Sverige kommer inte undan eländet. I tunnelbanevagnen förkroppsligades en socialpolitisk katastrof. Gruppen av unga män innehöll förtryckare och farliga personer på ett sätt; visst är det så. Men framförallt såg jag en grupp förlorare som på sin väg nedåt riskerar att dra med sig mycket av det tidigare starka svenska samhället.
Psykiatriprofessorn och beroendeforskaren Markus Heilig är chef på Centrum för social och affektiv neurovetenskap vid Linköpings universitet. På DN Debatt 13 augusti talade Heilig om den "kognitiva svält" som hindrar människor i utsatta områden från att "nå sin genetiska växtpotential. Alla barn behöver den utbildningsmässiga motsvarigheten till en fullvärdig kost. En skola där de får det, oavsett social bakgrund, måste vara en av de högsta prioriteterna för ett gott samhälle."
Det är väl talat av Markus Heilig. De unga männen i tunnelbanevagnen led definitivt av kognitiv svält på en mycket låg nivå. När allt större grupper av befolkningen lever på låga utbildningsnivåer i ett samhälle med annars goda utbildningsmöjligheter skapas ett lågt "genetiskt utbildningsindex" som sänker de intellektuella/intuitiva möjligheterna att ta itu med sociala problem och sjukdomar på samhällsrationella sätt.
Heilig skriver att det vore "bottenlöst dumt" att inte ta hänsyn till genetikens stora samhällspåverkande betydelse på gruppnivå. Det har han helt rätt i. Det är nämligen omöjligt att göra något rejält åt samhällsproblem som rekord i tonåriga mördare om man inte förstår hur problemen uppkommit och tillväxer.