Vid seminariet medverkade en rad kända socialdemokrater med föredrag om hur de såg på socialdemokratins framtid; detta det femte året av oppositionstillvaro under Fredrik Reinfeldt (M). Några av föredragen gavs senare under året ut i bokform. (På ledarsidan den 12 december finns mer att läsa om dessa seminarier på Engelsberg) Under några söndagar ägnar jag uppmärksamhet åt vad som sades om S där på Engelsberg för snart 11 år sedan.
Veronica Palm var riksdagsledamot och ordförande för S i Stockholm och hade varit/eller var fortfarande en av de mest omnämnda kandidaterna till att ersätta Mona Sahlin som partiledare vid partiets extrakongress som hölls en bit in i mars 2011. Hon inledde seminariet i februari 2011. Hennes rubrik var "Människors vilja till arbete är vår viktigaste tillgång". En rubrik av det slaget skulle kunna missförstås och raljeras med utifrån en frågeställning om vilket "vi" som konstituerar "vår". Är vi/vår Sverige, den svenska ekonomin, socialdemokratin, eller vad?
Veronica Palm gör klart att det är "nationen Sverige" som hon avser med vi och vår. Talet är i stort en bekännelse till de klassiskt socialdemokratiska värderingar som vuxit fram under alla de decennier som S regerat Sverige. Hon skulle kunna hålla samma tal idag och/eller för tjugo år sedan. Frihet och jämlikhet beskrivs som två delar av samma mynt och arbetslösa har ingen "skuld" till sin arbetslöshet. Veronica Palm talar även en hel del om vikten av att "hålla ihop landet". Hon anser att det inte minst är behovet av "långsiktig tillväxt och konkurrenskraft"som talar för sammanhållning. Hon beskriver sig som en stark vän av frihandel och pekar på att Sverige behöver öppna sina marknader för världen och inte hänga kvar för länge i marknader där andra är bättre. Ska Sverige värna välstånd och välfärd krävs goda utbildningar för många och snabb och sammanhållen omställningsförmåga.
Hon oroas för en försvagning av fackföreningsrörelsen, och för fram ett förslag om 40-timmarsvecka i arbetslivet. Veronica Palm vill minska arbetstiden för de nästan jobbar jämt och höja arbetstiden för de som arbetar väldigt lite eller inte alls. Hon talade också om ungdomskriminaliteten. Om "ungarna på Rågsvedsskolan känner sig lika trygga som ungarna i Enskede så behöver de inte ta tunnelbanan in mot stan för att råna Enskedeungarna på deras mobiltelefoner".