Ändå känns det som om hon alltid har funnits där i rollen som socialdemokratins cheftänkare; ofta med ett befriande och handfast perspektiv på saker och ting. Nu är det möjligt att läsa Anne-Marie Lindgren som krönikör på Göteborgspostens ledarsida. Trender kommer och går men Lindgren består.
Hennes tema (5 september) i den senaste krönikan är varsam men ändå spetsig kritik mot det som kallas för "dynamiska effekter"; det vill säga ett slags advokatyr för att nu göra av med pengar man inte har med hänvisning till att det man gör nu kommer att leda till stora inkomster/förbättringar/besparingar sedan.
Det är till exempel inte ovanligt med hänvisningar till dynamiska effekter då skatter ska sänkas eller höjas. Problemet med sådana och liknande teorier är emellertid att de inte tar tillräckligt stor hänsyn till att vi människor ofta beter oss på ett annat sätt än vad det var tänkt från politikernas sida. Tillvarons alla små detaljer - där djävulen som bekant bor - är mer komplicerade och sammansatta än vad som ryms i en matematisk ekvation. En skattesänkning på arbete är kort sagt tänkt att ge ökad lust att arbeta mer vilket kommer att ge fler arbetade och beskattade timmar och därmed större skatteinkomster för staten. Sänkning av skatten leder till höjning av skatten. Typ.
Anne-Marie Lindgren invänder inte mot att sådana samband finns. Men de är inte allenarådande. En skattesänkning på arbete kan leda till att människor som letat extraarbete för att få in lite mer pengar kan vila på hanen eftersom skattesänkningen gör att det räcker med det arbete som redan utförs. Att sänka ersättningen till långtidsarbetslösa för att de tydligare incitament för att ta ett arbete kan på samma sätt vara framgångsrikt; givet att det finns några jobb som är tillgängliga för den långtidsarbetslöse utan nödvändiga färdigheter och kunskaper. Finns det inga arbetsgivare som är beredd att anställa även om timkostnaden - genom subventioner - är nära noll så leder sänkta ersättningar bara till ökad fattigdom. Vilket ju inte är något att stå efter.
Att höja ersättningar till arbetslösa och att höja skatter på arbete kan också säljas in med hänvisning till dynamiska effekter. Men det kan bli lika tokigt som det omvända. Folk beter sig kort sagt mer som folk - tänker själv, gör egna bedömningar - än som prickar och punkter i ett diagram.
Anne-Marie Lindgrens politiska motto är "verkligheten först." Socialdemokrati när den är som bäst.