Väljarfrämmande kantspring kommer att göra saker och ting värre

Onsdagens partiledardebatt i riksdagen var erbarmligt dålig. Under de två första timmarna förekom i stort sett inget annat än attacker mot SD: s Jimmie Åkesson och statsminister Ulf Kristersson.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson stod i centrum av onsdagens partiledardebatt i riksdagen. Det hade han nog inget emot. Ju fler som svarar med samma/liknande mynt desto mer i centrum kommer Åkesson och SD.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson stod i centrum av onsdagens partiledardebatt i riksdagen. Det hade han nog inget emot. Ju fler som svarar med samma/liknande mynt desto mer i centrum kommer Åkesson och SD.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Krönika2024-05-22 16:10
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Partiledarna från S, C, V och MP gjorde i stort sett inget annat i sina anföranden och repliker än att göra upprepade angrepp på temat SD: s anonyma konton. Saken med dessa konton har uppförstorats och fått sådana dimensioner att jag känner oro för vart det ska ta vägen. Statsvetaren och förlagschefen på Timbro Andreas Johansson Heinö sammanfattade elegant läget i sitt nyhetsbrev som kom tidigt på morgonen 22 maj: 

"Att ett parti, SD, om och om igen agerar klandervärt vore faktiskt inte ett särskilt stort problem om vi i övrigt hade ett välfungerande demokratiskt samtal. Sju partier kan, om de vill, agera värdigt och låta det åttonde göra bort sig. Men så ser inte verkligheten ut. För att ta några exempel: Vi bjuds ofta undermåliga partiledardebatter, som nu senast i Agenda (5 maj) (ingen som såg den debatten kan säga att Jimmie Åkesson är det stora hotet mot det demokratiska samtalet i Sverige). Vi har en generation av toppolitiker som medietränats till att i praktiken hellre visa renodlat väljarförakt (vilket är vad det handlar om när man ger imbecilla svar på relevanta frågor) än att erkänna misstag."

Johansson Heinö slår huvudet på spiken. Jag känner en genuin oro för hur långt ut på sina kanter som Socialdemokraterna och Centerpartiet är beredda att rusa i sina reaktioner på SD. Man riskerar att fastna i en bubbla där man på allvar tycks tro att "höger" är ett slagkraftigt slagord. Jag hade en liknande upplevelse när en kväll förra veckan ledde ett par EU-valdebatter i Linköping. Det uppvisades närmast en besatthet vid dessa SD-konton som om dessa var den avgörande valfrågan.

undefined
Magdalena Andersson och Socialdemokraterna har lagt alla sina valargumentsägg i samma SD/höger/skrämmarkorg. Det kan fara iväg för långt ut på kanterna. S bör framförallt vara stark på sakfrågorna.

Självfallet ska inga partier sprida propaganda på konton där det inte framgår vem som är avsändare. Men alla partier har utifrån demokrati- och självbevarelsedrifter ansvar för att agera värdigt och balanserat. Det inhemska "kriget" mot SD vinns inte med egna överdrifter och väljarfrämmande kantspring. 

undefined
Muharrem Demirok och hans centerparti riskerar att springa på tok för långt ut på kanten i sin iver att attackera SD. Det är non ingen bra taktik vare sig för hans parti eller för ett sunt inrikespolitiskt klimat.

Socialdemokraterna driver nu krav på att länder som Ungern (som är ett ställföreträdande SD i S-bubblan) ska kunna uteslutas ur EU och Centerpartiet driver krav på att Liberalerna ska uteslutas ur sin partigrupp i EU-parlamentet därför att man har ett "Tidösamarbete" med SD i Sverige. Lite sund populism i debatter om sakfrågor är givetvis inte skadligt. Men något som nästan påminner om fanatism i högervänsterfrågor är verkligen inget att rekommendera.