Anders Jonsson: Socialdemokraterna måste komma ur innerstadsbubblan

Det är ingen hemlighet att det är en frustrerad statsminister och partiledning som ska försöka hanka sig fram till nästa val. Försommarens regeringskris anses som ett oansvarigt agerande av V, M och KD. Osäkerheten är stor om hur det ska gå till att få igenom regeringens budget.
I och med att Vänsterpartiet presenterade sina krav på DN-Debatt i fredags inleds det spelet. Några regelrätta förhandlingar är ju inte tillåtna men hänsyn måste tas till såväl V som Centern annars får regeringen regera på en annan budget och då har Stefan Löfven sagt att han utlyser nyval.
V:s krav verkar i sig inte oöverstigliga. Med bara ett år till nästa val kanske det går att få V att rösta för en budget som utlovar en översyn av a-kassa och sjukförsäkring och ett skarpt förslag om att karensdagen inte ska återinföras. 
I sak borde den vänstra halvan av politiken ha ett ganska gott läge. Pandemin har visat att det behövs mer av gemensamma lösningar och mindre av marknad. S-ledningen anser att den får mer och mer rätt.
Problemet är att den retoriken inte är så framträdande. I ivern att kompromissa för att få igenom saker blir det inte särskilt tydligt vad S står för. Den svenska socialdemokratin riskerar att rutscha vidare neråt precis som Socialdemokraterna i övriga Europa gjort med några få undantag.
I en intressant artikel i Axess juninummer beskriver Matthew Goodwin, professor i statsvetenskap University of Kent, hur Boris Johnson och Tories tagit över traditionella Labourväljare i Storbritannien och hur Labour förvandlats till ett akademikerparti. 
Godwin presenterar också förfärande statistik ur ett center-vänsterperspektiv. I Storbritannien är antalet parlamentsledamöter det lägsta sedan 1935, i Österrike det lägsta sedan 1911, i Tyskland sedan 1932, i Finland, Frankrike, Italien och Nederländerna det lägsta någonsin och i Sverige det lägsta sedan 1908.
Boris Johnson har lyckats genom att gå till vänster ekonomiskt och till höger kulturellt. Det motsvarar nog var ganska många ”vanliga” människor står i såväl Storbritannien som Sverige. 
Johnson framgång visar att det är fullt möjligt att vända utvecklingen. Men då måste Socialdemokraterna komma ur innerstadsbubblan, tala klart och tydligt om vad man vill göra åt ökade orättvisor, möta den nationalism och besvikelse över försämrad service som finns runt om i landet.