Anders Jonsson: Socialdemokraterna kan bli blåsta på skatten

Det är lätt att förstå att regeringen och dess samarbetspartier C och L är fullt upptagna med pandemi, förhandlingar i EU och andra akuta ärenden. Men det borde ändå vara dags att ta itu med punkt 4 i januariavtalet: ”En omfattande skattereform genomförs”.
Ska det finnas några som helst möjligheter att få till stånd en reformering av skatterna under den här mandatperioden är det dags att börja nu. Dessutom vore det värdefullt att ha ett effektivare skattesystem på plats när pandemin klingar av och de ekonomiska ladorna måste börja fyllas igen för att klara nästa kris. 
Ytterligare ett skäl för regeringen är att Socialdemokraterna blir blåsta om skattereformen uteblir. Liberalerna fick sin slopade värnskatt vid årsskiftet, utan skattereform uteblir ökad beskattning av kapital och inkomstskillnaderna ökar ytterligare.
Det saknas heller inte underlag för politikerna. Senast har Finanspolitiska Rådet lagt fram en rapport om hur ett enklare och effektivare skattesystem kan utformas.
Rådet som är oberoende av regering och olika intresseorganisationer föreslår ordentliga förenklingar.
Inkomstskatten ska tas ut som kommunalskatt plus fem eller tio procent i statlig skatt. Ett generellt högt grundavdrag ska ersätta alla avdrag inklusive jobbskatte- och RUT-avdrag, vilket främst gynnar låg- och medelinkomsttagare.
Kapital föreslås beskattas med antingen 30 eller 35 procent, vilket är en skärpning. Idag finns åtminstone fem olika nivåer för kapitalbeskattningen och ganska generösa möjligheter att omvandla arbetsinkomster till inkomster av kapital. 
Att äga fastigheter bör enligt Finanspolitiska Rådet jämställs med att hyra, vilket skulle ge en fastighetsavgift på ungefär en procent av taxeringsvärdet. Det innebär att en sorts fastighetsskatt skulle återinföras, dock med undantag för hushåll med låga inkomster. Skatten på konsumtion, momsen som idag tas ut med olika procentsatser, föreslås bli enhetlig med 21 procent.
Finanspolitiska Rådet har tillgång till finansdepartementets modeller för att bedöma effekterna av skatteförändringar. Slutsatsen är att det går att åstadkomma ett mycket enklare och begripligare skattesystem utan att intäkterna minskar och utan några stora förändringar av inkomstfördelningen. Skatten på kapital och konsumtion höjs något, medan skatten på arbete blir lite lägre totalt sett. Det borde vara bra grund för politikerna för att sätta igång.