Skickligt undervisande lärare är skolans fokus och kärnverksamhet

Fackförbund brukar inte gilla att deras medlemmar ska åläggas fler skyldigheter. Facket Sveriges Lärare utgör dock ett undantag.

Anna Olskog är ordförande för fackförbundet Sveriges Lärare. Det tycks nu som om regeringen går lärarfacket till mötes i en av förbundets paradfrågor om återinförd undervisningsskyldighet.

Anna Olskog är ordförande för fackförbundet Sveriges Lärare. Det tycks nu som om regeringen går lärarfacket till mötes i en av förbundets paradfrågor om återinförd undervisningsskyldighet.

Foto: Sveriges Lärare

Krönika2024-08-24 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Allt sedan 1995 då den så kallade "usken" avtalades bort i förhandlingar mellan dåvarande kommunförbundet och lärarfacken, har många lärare och flera skolfackliga ledare krävt ett återinförande av lärarnas undervisningsskyldighet. (USK) Och nu tycks det vara dags. I juli i år gav regeringen en pågående utredning om byråkrati och administration i skolans värld uppdraget att även utreda ett återinförande av undervisningsskyldigheten. Uppdraget ska redovisas senast under våren 2025.

Entusiasmen inför undervisningsskyldighetens troliga återkomst är påtaglig. Adam Kedert är ordförande för Sveriges Lärarstudenter; en ungdomsavdelning av fackförbundet Sveriges Lärare. I ett blogginlägg tidigare i år var han mycket tydlig: "Beskedet om viljan att åter reglera lärares undervisningstid var för lärarkåren ett lyckligt besked. Vi verkar ha en regering som nu på riktigt vill styra upp skolan. Vi får se var vi landar i slutändan, men kanske är vi i den stora återregleringens tid. Vi kan för tillfället bara hoppas."

Undervisningsskyldigheten togs bort i samband med att skolans driftsansvar kommunaliserades i början av 1990-talet. Lärarna fick istället en årsarbetstid - som det visade sig kunde fyllas med lite av varje - och skolverksamheten skulle styras mot mål istället för av en mängd statliga regleringar. 

Jag delar väl inte helt Adam Kederts förhoppningar om att vi lever i den "stora återregleringens tid." Men visst; två steg framåt och ett steg bakåt, är oftast den bästa utvecklingstakten. Och det är nog ingen tvekan om att en reglerad undervisningsskyldighet för lärarna är ett mycket klokt steg bakåt. Skickligt undervisande lärare med tid för för- och efterarbete är skolans ryggrad och kärnverksamhet. Lärare ska vara lärare. En reglerad undervisningsskyldighet sätter fokus på läraryrkets profession och begränsar arbetsgivarens möjligheter att använda lärarnas arbetstid till vad som helst.

Den 26 januari i år frågade den fackliga tidningen/sajten "Vi lärare" riksdagspartiernas talespersoner i skolfrågor om deras syn på ett återinförande av lärarnas undervisningsskyldighet. M, SD och C är tydligt positiva. L, MP och KD är positiva. Daniel Riazat (V) och Åsa Westlund (S) sticker ut i sina svar. De tycks sakna förmåga att tala om något annat än "marknad" och "vinstjakt" och "friskolor" när det gäller skolpolitiken. Det är illa. Vänsterpartiet är ju som det är. Men Socialdemokraterna behöver skärpa sig och komma tillbaka till sakpolitiken.