Den statliga myndigheten Skolverket lämnade nyligen sin årliga "lägesbedömning" av hur det står till med den svenska skolan just här och nu. Skolverkets huvudbudskap inifrån skolan är att: "Skolan klarar sitt kompensatoriska uppdrag allt sämre." Vilket inte kan förvåna någon. Det "kompensatoriska uppdraget" handlar om att skolans verksamhet ska vara av den beskaffenheten att elevens hemförhållanden inte ska diktera den unges framtid. Det sociala arvet ska brytas. Eller i vart fall utmanas på allvar.
Svensk skola har en lång tradition av goda och förtjänstfulla kompensatoriska insatser. Den sociala, kulturella, språkliga och begåvningsmässiga spridningen i de skolinträdande årskurserna har inte varit oöverstigligt stor. Och enligt Skolverkets lägesbedömning utförs det kompensatoriska uppdraget fortfarande tämligen väl när det gäller elever som är födda i Sverige med svenska föräldrar och/eller för elever som har kommit till Sverige innan ordinarie skolstart. Skolverket rapporterar: "Det finns tydliga skillnader i behörighet utifrån elevens migrationsbakgrund. Nio av tio elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige var våren 2022 behöriga till gymnasieskolan. Bland elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige eller som har kommit till Sverige innan ordinarie skolstart var drygt åtta av tio behöriga till gymnasieskolan."
Att den svenska skolan är bäst för stabilt svenska elever är helt naturligt. Skolverkets lägesbedömning visar dock att skolan ganska framgångsrikt även kompenserar brister i svenskanknytning för invandrade elever som går hela sin skolgång i Sverige. För mer nyinvandrade elever som kommit till Sverige efter skolstartsåldern är läget dock mycket sämre. Vilket vad jag förstår inte är så mycket att göra åt i det korta perspektivet. Hur ska skolan kunna kompensera eleverna om eleverna inte är i skolan?
Skolverket pekar på många stora problem nu och framåt. Om jag lägger det tröttande och faktiskt demokratiskt stötande statliga fikonspråket åt sidan och mer på vanlig svenska redogör för läget enligt Skolverket så ser det ut så här sammanfattat i fem punkter: 1. Det finns för många dåliga skolor. 2. Det finns för många små skolor. 3. Det finns för få skickliga lärare. 4. Det finns för få skickliga rektorer som stannar på sina uppdrag. 5. Den omfattande utomeuropeiska invandringen har närmast omöjliggjort det kompensatoriska uppdraget för många skolor. Inget av problemen är dessbättre olösligt. Men det krävs insikt, uthållighet och styrning för att räta upp saker och ting.